Lindbacken 3

Läkarvillan i Älmsta

Sjukvården har förändrats åtskilligt under 1900-talet, om det vittnar inte minst alla avvecklade sanatorier runt om i landet. Läkarvillor är en annan typ av byggnader som inte uppförs idag, men som en gång i tiden var självskriven, både på landsorten och i anslutning till de större städerna. En bra bostad gjorde det lättare att rekrytera och därför byggdes också flerfamiljshus med mindre lägenheter för sjuksköterskor (i folkmun döptes dessa byggnader till “pullhus”).

År 1905 bildades Väddö provinsialläkardistrikt som fick sin mottagning i Norrsund. Det var inte alltid så lätt att få tag i en duktig läkare och omsättningen var stor. I slutet av 1920-talet blev tjänsten återigen vakant och för att säkerställa att nästa provinsialläkare skulle ha sin mottagning i Älmsta gick lokalsamhället samman och beslutade sig för att bygga en läkarvilla. Villan skulle sedan hyras ut till den provinsialläkare som fick jobbet vilket skulle underlätta tillsättningen och dessutom skulle mottagningen hamna i Älmsta. Uppdraget att rita villan gick till Sigge Ullén som var bördig från trakten. Villan ritades 1928-1929 och stod under tak 1929. Året därpå flyttade den första läkaren in. 1938 köptes den av Ivan Hägerlund som kom att vara verksam som läkare under många år. När den moderna vårdcentralen byggdes upphörde villa att vara läkarbostad.

Sigge Ullén föddes 1898 i Roslagsbro socken och var son till kyrkoherde Vilhelm Ullén och hans hustru Selma, född Carlsson. Ullén avlade studentexamen i Uppsala 1918. Därefter studerade han till arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan varifrån han tog examen 1923. Ytterligare studier följde på Kungliga konstakademin och dessa avslutades 1926. Under studietiden arbetade Ullén på flera olika arkitektkontor.

Efter avslutad utbildning kom Ullén bland annat att tjänstgöra vid Stockholms stads byggnadsnämnd och på Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå. Han var också biträdande länsarkitekt i Stockholms län 1931–1934, tillförordnad stadsarkitekt i Karlskrona stad 1934, arkitekt i Byggnadsstyrelsen samma år. Från 1935 var han stadsarkitekt i Karlskrona stad och arbetade bland annat med restaureringen av Amiralitetskyrkan. Ullén har också ritat en hel del villor, hyreshus och skolor.

Byggnaden

Läkarvillan i Älmsta är en stor byggnad uppförd i 1 respektive 2 våningar eftersom byggnadskroppen är uppdelad i en privatbostad och en läkarmottagning. Totalt finns det tre entréer: en huvudentré, en köksingång och en före detta ingång till läkarmottagningen. Bostadsdelen utgörs på nedre botten av hall med WC samt igång till ett mindre bibliotek och ett mycket stort vardagsrum med intilliggande matsal. Köket placerades mellan hall och matsal. En trappa upp en mindre hall samt fem sovrum. Troligtvis nyttjades ett av dem som jungfrukammare. Ett rymligt badrum samt ett separat wc fanns också här uppe.

Villans kök var rymligt med många skåp samt skafferi, diskbänk och vedspis. Det kan tyckas lustigt att sätta in vedspis vid den här tiden men faktum var att vedspisen var mycket vanlig fram till efter kriget. Även om det fanns elspisar, var de dyrbara och det var inte alltid som elnätet klarade av att förse spisen med ström. Till köket hörde också en mindre serveringsgång som förband köket med den stora matsalen. Läkarmottagningen utgjordes av väntrum, mottagningsrum, undersökningsrum och ett mörkrum.

Arkitektur

Sommaren 1930 gick Stockholmsutställningen av stapeln och den breda allmänheten fick möjlighet att bekanta sig med de nya strömningarna inom arkitekturen. 1920-talets klassicism hade ersatts av en stram funktionalism med släta, ofta putsade fasader utan tillstymmelse till ornament. Det gjorde att byggnadsdetaljer som fönster, portar och balkonger fick en mer framskjuten roll och särskilt premierades stora, breda fönsterytor. Fönster över hörn var en annan typisk detalj, precis som mer eller mindre platta tak. De första funkishusen stod klara i slutet av 1920-talet men det dröjde ett par år in på 1930-talet innan stilen slagit igenom på allvar.

Läkarvillan i Älmsta är ett ovanligt tidigt exempel på konsekvent genomförd funktionalism vilket är anmärkningsvärt eftersom det inte rör sig om ett hus i Stockholm eller någon annan större stad. Byggnaden är vitputsad och består av två sammanfogade kuber som är något förskjutna i förhållande till varandra. Den låga byggnadskroppen har breda, rödmålade fönster, så kallade fönsterband som släpper in rikligt med ljus. I bostadsdelen är fönstren av tvåluftstyp som kombineras med balkongdörrar. Mot trädgårdssidan finns en stor altan som stå på pelare. Här finner vi ett dekorativt utformat räcke. På motstående sida finns entrén som utgörs av en panelklädd dörr med ett runt fönster som omges av två pelare som bär upp en balkong som har samma typ av räcke som altanen. En funktionell och elegant lösning! Vid den före detta mottagningen och köksentrén finns tidstypiskt utformade räcken av stålrör samt även här panelklädda dörrar. Taket är utformat som ett flackt sadeltak som är täckt med enkupigt lertegel.

Ombyggnader

Under Ivar Hägerlunds tid gjordes en del ändringar i huset. Den spontade panelen i kök och kökstrappa kläddes med masonit för att bli mer lättskött och up-to-date. Bostadens huvudtrappa ändrades också och ett arbetsrum avskildes från den ursprungligen mycket stora hallen. Detta rum ha alltså inte funnits från början. Ytterdörrarnas breda, liggande panel ersattes också av smal stående och huvudentréns pardörr byttes mot en enkeldörr. På senare år har villan renoverats pietetsfullt, både interiört och exteriört, och är därmed mycket välbevarad. Historik och renovering har dokumenterats och tillhandahålls av säljaren.

Kvalitéer

Den forna läkarvillan i Älmsta är en mycket intressant byggnad och dessutom ett elegant och vackert funkishus med många fina detaljer. Exteriören är slående med sin funktionalistiska fasad som även för tankarna till byggnader på sydligare breddgrader. Innanför ytterdörren finner vi en välkomnande hall som leder vidare in till det stora vardagsrummet med fönster i två väderstreck och utgång till altanen. Här finns också bevarade skjutdörrar in till matsalen som har öppen spis. Både representativt och hemtrevligt!

I stort sett samtliga snickerier har bevarats sedan byggnadsåret och den forna läkarvillan är därför till stor del i ursprungligt skick. I köket finns dessutom en serveringsgång i miniatyrformat som ge köket karaktär. Detta är verkligen ett tillfälle för dem som önskar en funkisvilla av bästa märke!

Text av Gustav "Rävjägarn" Bergström