Högbergsgatan 11

Fastigheten Sankta Katarina Mindre 2 är den enda i kvarteret med samma namn och omges av Högbergsgatan, Nytorgsgatan, Mäster Mikaels gata och Katarina Östra kyrkogårdsgränd. Sedan den äldre bebyggelse som tidigare funnits i kvarteret rivits uppfördes 1902–03 en byggnad i fem våningar som upptar hela kvarteret. Huset ritades av duon Victor Dorph och Anders Höög. Dessa två bildade firma 1897 och kom att bli ett produktivt par vars signaturer idag finns på hundratals byggnader runt om i staden, vilket gav dem epitetet ”Nordens största byggnadsfirma”. Vid tiden för bygget präglades kvarteren runt Katarina kyrka av äldre och relativt låg bebyggelse. Därför blev kontrasten stor när detta imponerande, fem våningar höga hus stod klart. Våningsplanen ett till fyra trappor innehöll 1903 två lägenheter om tre rum och jungfrukammare samt en lägenhet om fyra rum och kök samt rum för jungfrun. Här bodde familjer i olika konstellationer med både tjänstefolk och inneboende. Specerihandlare Conrad Andrén drev butiker i huset, och hade även verksamhet i den byggnad som stod på platsen innan. I huset fanns även en beklädnadsbutik. 1920 till 1963 ägdes huset av bostadsföreningen Mercur, som köpte huset av hovfotograf Herman Larsson. Många familjer var boende i huset under fler decennier. 1963 förvärvades fastigheten av Eric Ahlin, som senare blev Lodet Fastighets AB. Källaren och butikslokalerna i huset byggdes då om till kontor. 1995 övertog Brf Sankta Katarina Mindre 2 huset och lägenheterna blev bostadsrätter. Tittar man på ritningarna från byggåret och jämför den fasaden med dagens finns vissa skillnader. Om detta bara beror på att fasaden förenklats på 1960-talet, men det kan också vara så att ritningarna inte följdes till punkt och pricka. Enligt originalritningarna hade byggnaden en praktfull fasad med rustik på bottenvåningen och en trappa upp. Därovan var fasaden slätputsad med fönsteromfattningar, hörnkedjor och festonger. Husets burspråk gick då som nu från våning en trappa upp till fyra trappor och avslutades som idag med takhuvar ovan takfoten. Entrén mot Högbergsgatan gavs en imponerande omfattning i natursten med en bruten segmentbåge. Ekporten med spröjsat överljus finns kvar än idag. En del fönster från byggåret har bytts ut och nya fönster har monterats i de befintliga karmarna. När fastigheten fick wc har tyvärr inte gått att utröna eftersom VA-ritningarna saknas. I mitten av 1920-talet sattes en hiss in i huvudtrapphuset och 1932 var det dags för centralvärme. Samtidigt byggdes badrum i några av lägenheterna. På senare år har vinden inretts, men i övrigt är det mesta sig likt. Fastigheten är idag grönklassad i Stockholms stads bebyggelsehistoriska klassificering, vilket innebär att byggnaden är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt.