Östra höle 9358

7 ROK 221 KVM 7 995 000 KR

Se bilder Planritning

STOR OCH VÄLBEVARAD HÄLSINGEGÅRD MED EGEN BADPLATS

FOTO: JAHNSON STYLING: COPPARSTAD TEXT: MURÉN

Nu har vi det stora nöjet att presentera denna stora och välbevarade hälsingegård i Östra Höle, Rengsjö, med ett underbart och naturskönt läge och egen badplats i Hölesjön. Gården omges av lummig växtlighet och åkermark, och utsikten över sjön och blånande berg är som en tavla. Fastigheten har en trebyggd gårdsformation där två bostadshus är sammanbyggda med ladugård/stall. Logen ovanpå ladugården kan exempelvis användas som festlokal. Gården innefattar även flera ekonomibyggnader som maskinhall, lada med varmbonat kontor, förvaring/lager och en verkstad. Interiört i bostadshusen möter vi attiraljer som breda golvtiljor, timmerväggar, vedspisar och kakelugnar. Boningshuset är modernt renoverat men med äldre detaljer bevarade. Entrévåningen inrymmer bland annat ett kök med vedspis och bakugn och ett stort och sällskapsvänligt vardagsrum med fantastiskt ljusinsläpp från fönster i tre väderstreck. Övervåningen är en mer privat del med fyra sovrum och ett stort badrum. Det finns totalt fyra eldningsbara kakelugnar, två på varje våning. Huset på andra sidan gårdsplanen är ett bostadshus med äldre atmosfär bevarad och har på sistone hyrts ut som kulturhistoriskt semesterboende. På gården kan man leva familjeliv i ett gästvänligt hem med generösa ytor eller nyttja fastigheten som det perfekta generationsboendet med boende i flera av gårdens olika delar. Byggnader och mark ger ypperliga möjligheter för eget företagande. Samtidigt som man bor mitt i ett rofyllt jordbrukslandskap med natur med jakträtt, fiskrik sjö och badstrand finns förskola, skola och matbutik endast några kilometer bort. Närmaste större ort är Bollnäs och det är heller inte långt till Söderhamn.

Budgivning

Visningar

Kontakta mäklaren för mer information om visningar.

Fakta

BOSTADSTYP

Friliggande villa

UPPLåTELSEFORM

Friköpt

ADRESS

Östra höle 9358

OMRåDE

Rengsjö

RUM

7 rum

AREA

221 kvm

PRIS

7 995 000 kr

TOMTAREAL

42 622 kvm

TOMTTYP

Trädgård, betesmark och åker

VATTEN/AVLOPP

Kommunalt vatten året om. Kommunalt avlopp

PLANBESTäMMELSER

Skogligt Biotopskyddsområde (2016-01-18) Skogligt Biotopskyddsområde (2014-10-27) Fornlämning (4 st)

RäTTIGHETER

Gemensamhetsanläggning: Bollnäs Höle GA:12 ändamål: Vägar Avtalsservitut Kraftledning Avtalsservitut Kraftledning Mm Avtalsservitut Nätstation Avtalsservitut Regleringar Av Vatten Avtalsservitut Vattenledning Mm(2 st) Last: Avtalsservitut Kraftledning Mm, 21-IM2-24/40.1 Last: Avtalsservitut Kraftledning, 21-IM2-79/5072.1 Last: Avtalsservitut Kraftledning,Nätstation, D201700350392:1.1 Last: Avtalsservitut Regleringar Av Vatten, 21-IM2-26/266.1 Last: Avtalsservitut Vattenledning Mm, 21-IM2-77/9694.1 Last: Avtalsservitut Vattenledning Mm, 21-IM2-77/9696.1

Byggnad

BYGGNADSTYP

2-plansvilla

UPPLåTELSEFORM

Friköpt

BYGGNADSåR

1851

UPPVäRMNING

Jordvärme

ENERGIDEKLARATION

Utförd 2024-03-15

ENERGIKLASS

C

ENERGIFöRBRUKNING

52 kWh/kvm per år

FASAD

Stående träpanel

STOMME

Trä

FöNSTER

2-glas kopplade fönster

TAK

Sadeltak, plåt

GRUNDLäGGNING

Torpargrund

VENTILATIONSTYP

Självdrag

FASTIGHETSBET

Höle 18:11

Driftskostnader

UPPVäRMNING

38 710 kr/år

VA

4 630 kr/år

RENHåLLNING

1 530 kr/år

SOTNING

420 kr/år

FöRSäKRING

6 459 kr/år

FöRSäKRINGSBOLAG

Dina Försäkringar

ÖVRIGT

4 308 kr/år

TOTAL DRIFTSKOSTNAD

56 057 kr/år

DRIFT RäKNAT På

4 personer

KOMMENTAR

Övrigt avser försäkring för Hus 2. Kostnad för uppvärmning innefattar även hushållsel och kostnad för elabonnemang.

Planskiss

Dokument & Media

Bostadsbeskrivning

Boningshuset

Husets entré är placerad så den kopplar samman boningshuset med ladugården. Hallen är stor och möblerbar och innefattar även en toalett med dusch. Därefter kommer man in till köket, som är inrett med all modern bekvämlighet likväl som en gammal och fullt fungerande vedspis samt en bakugn, ej använd på flera år men i bruksskick. Vardagsrummet är nästan 35 kvm stort, har fönster i tre väderstreck och huserar en av husets totalt fyra kakelugnar. Mellan kök och vardagsrum finns ett rum med ytterligare en kakelugn samt husets tidigare entré med pardörrar, glasveranda och trappa upp. Trappan leder upp till övervåningens glasade veranda, som omges av fyra sovrum. Ett av dem är ett större rum med en walk-in closet och ett hemligt utrymme i golvet. Rummet har även direktaccess till ett stort badrum med bubbelbad, dusch och wc i kombination med tvättstuga. Övervåningen har ytterligare en liten toalett. Två av sovrummen har kakelugnar. I glasverandan finns en lucka upp till vinden.

Hus 2

Detta hus ligger mittemot boningshuset, tvärs över gårdsplanen. Årtalet 1882 är målat på förstukvisten, och huset bevarar en äldre atmosfär. Flera av rummen visar upp fina timrade väggar, andra är tapetserade med vackra tapeter. I entrén finns en del av en originalmålning bevarad. Breda golvtiljor sträcker ut sig i hela huset och två av rummen har öppna och eldningsbara spisar. Huset har de senaste åren hyrts ut som semesterboende under formen ”Bo på Hälsingegård”, som är en kulturhistorisk variant på B&B. Genom historien har detta hus varit både bostad åt tjänstefolket och sommarbostad åt husbonn och hans familj. Under byggnaden finns en gedigen källare med valvat tak av sten.

Ladugården

Ladugården där det tidigare varit kor har på sistone agerat förråd och sommarkök till gäster, samt huserar ett fungerande utedass med plats för två. Det finns två fina hästboxar och rum som tidigare varit ett hönshus. Små förråd finns också här och där. I ett av dem finns en dusch och ett har möjlighet för tvätt och tandborstning för de som sover över under vistelsen ”Bo på Hälsingegård”. Ovanpå ladugården så ligger höskullen, logen. En lika utmärkt förvaringsplats som fin festlokal, med möjlighet att duka upp till fest vid långbord på lövad loge.

Övriga byggnader

Intill den trebyggda gårdsformationen ligger en stor timrad lada som i dagsläget används huvudsakligen som förråd/lager och innefattar ett varmbonat kontor på övervåningen, tidigare använd som bland annat spannmålsförråd. Dessutom en maskinhall med gjuten platta och rejäla skjutdörrar för förvaring av traktor och andra fordon. Den är sammanbyggd med ett inrett och varmbonat härbre med sovloft, passar för tonåring eller som extra boende. Sammanbyggd med bostadsdel och ladugård finns även en verkstad med arbetsbänk och stora portar samt gjuten platta. Det finns också två timrade lador som idag används som förråd, vedbod och förvaring, där övervåningen har ett duvbo (boende och handhållning av t ex brevduvor). Har man gjort något hyss eller behöver laga något så finns det också en snickarbod. Det finns även ett uterum på trall, en grillplats och en liten friggebod.

Trädgård

Den odlingsintresserade kan glädja sig åt bördig jord och att det i trädgården växer hallon, krusbär, svarta och röda vinbär, björnbär, rabarber, fläder och åtta äppelträd. Gräsytorna runt gården är stora och i rabatterna finns perenner och spireabuskar. Innergården har en rund gräsmatta som omges av grusgångar. Här står också ett lusthus med fönster mot hela lummiga innergården, där man kan sitta från vår till höst i sällskap av infravärme. På baksidan finns en uteplats för eftermiddagsfika eller middag. En barfotavänlig, gräsbeklädd väg leder ner till sjön och en egen badplats, sandstrand, gräs och brygga. Bottnen är långgrund och vattnet klart. Med en eka tas fina roddturer och den som har fiskekort kan dra upp abborre, gädda, sik och öring.

Arkitektur

Hälsingegårdar:

Träslott kallas de ofta, de stora bondgårdarna i Hälsingland, kända för sin storslagenhet och sina rika utsmyckningar, något som också lett till att de hamnat på Unescos världsarvslista. Perioden 1800–1870 är hälsingegårdarnas storhetstid, då det byggdes friskt i landskapet. De välbeställda, skogs- och markägande hälsingebönderna hittade inspiration till sina gårdar från slott och herrgårdar, och interiören smyckades med målningar och schabloner.

En hälsingegård är ett hemman, brukat av en självägande bonde i Hälsingland. På en gård fanns ofta två, ibland tre, boningshus. Ett av husen kunde vara sammanbyggt med byggnader som stall eller ladugård via ett lider eller en bryggstuga. Gårdsformationen var till en början ofta byggd som en gårdsfyrkant men kom senare att få öppnare och mer herrgårdslikt utseende. I vissa bygder är L-formen idealet. Boningshusen timrades och brädkläddes i de flesta fall, ofta med lockläkt med profilerad kant. Gårdarna var till en början oftast färgade med rödfärg, men efter 1800-talets mitt skedde ett skifte där oljefärg började användas. Utvecklingen av järnvägen bidrog till en mer rikshomogen kultur. Extra stor vikt lades vid ytterdörrarna och brokvistarna. Här skulle man visa upp betydelsen av gården, dess status och representativitet, genom snickarglädje och dekormåleri. Detaljerna var lokalt förankrade i sin socken.

Gårdarna var stora, men inte alla rum användes. Ofta var det också fler fönster, alternativt blindfönster, än boningsrum, det skulle se pampigt ut på håll. Huset var oftast en s k parstuga, i form av en smal byggnad med ett stort rum i var ände med farstu och en eller två kammare emellan. De flesta hus hade två våningar, men ofta var bara första våningen inredd. Ibland finns även en vind, vilket gav utseende av en trevåningsbyggnad. Under 1800-talet utvidgades planlösningarna till att bli djupare och i mitten av decenniet slog den sexdelade herrgårdsplanen igenom.

Interiört dekormålades gårdarnas salar för fest och kalas som bröllop och begravningar. Målningarna utfördes till en början främst av lokala målare, för att senare mer och mer tas över av dalmålare som arbetsvandrade ut i bygderna, och gårdsmålare, från självlärda till akademiskt skolade. Senare började man även tapetsera väggarna. Tapeter var en dyr investering som markerade hög status. Det fanns dock ingen konkurrens mellan måleri och tapeter, de förekom sida vid sida. Vid fest plockades även husets textilier fram och tillsammans med målningar och tapeter skapades en exklusiv, ombonad, festlig och välbeställd känsla.

En familj kunde ha 10–15 inredda rum, varav man ändå ofta bara bodde i ett eller några av dem. De övriga användes bara vid större fester som bröllop och begravningar, vilket kunde göra att salarna stod oanvända under långa perioder av år. Inte ens julfirande ansågs som en anledning att använda de vackra salarna, utan de öppnades upp vid de tillfällen som man hade många inbjudna gäster. Varför man byggde så stort vet man inte riktigt, men kanske var det en kombination av stolthet, att visa sin status eller att visa att man hörde samman med andra. Tillgången till skog och lin gjorde bönderna förmögna och detta investerades i det egna hemmanet.

En hälsingegård kan se ut på många olika sätt. Många har vi nog en bild av ett storslaget och väl sammanbyggt hemman. Pampigheten finns hos många, men absolut inte alla. Man inspirerades av herrgårdar och slott, men överdrev inte, och anpassade gården ändå till det liv som där levdes. Och, icke att förglömma. Begreppet hälsingegård, som skapades i början av 1900-talet, är inte en benämning från hälsingarna själva, utan från utomstående, som ville beskriva något de tyckte var annorlunda. Sedan 2012 är sju hälsingegårdar är upptagna på Unescos världsarvslista, representerande mer än 1000 gårdar och 400 dekorerade rum i landskapet.

Den trebyggda gården har varit i samma släkts ägo i generationer. Boningshuset är ursprungligen uppförd som en parstuga, i form av en stor och smal byggnad med ett stort rum i var ände, med farstu och kammare emellan, en planlösning som var mycket vanlig för tiden. Gårdsformationen är trebyggd och bägge husen är sammanbyggda med ladugården.

Architecture
Architecture

Fastighetskarta

Område

Östra Höle och Rengsjö ligger i Bollnäs kommun, cirka tjugo minuter från centralorten. I omgivningarna kan man åtnjuta naturupplevelser i skogar och längs olika vandringsstråk. Det finns många badplatser nära och fina fiskevatten med ädelfiske och put-and-take. Vintertid passerar skoterleden en bit bredvid och ut på sjön som då också bjuder på magnifik skidåkning, promenad eller isfiske. Rengsjö SK är en aktiv förening och det är nära till idrottsplats med fotbollsplan, utegym, motions- och skidspår, frisbeegolfbana och ridanläggning med ridbanor. Vintertid kan man åka längdskidor i elljusbelysta spår vid Rengsjö IP eller i fina spår i exempelvis Bollnäs, Söderhamn, Acktjärbo och Harsa. I Järvsö, Sveriges närmaste alp, åker man utför i fina backar, på skidor under vintern och på MTB-cykel sommartid. Järvsö är för övrigt ett perfekt utflyktsmål under med många trevliga restauranger och sevärdheter. Andra utflyktsmål är närliggande Växbo med Växbo lin med tillverkning/försäljning av linprodukter och Växbo kvarn och Trolldalen med linhistoria m m. Höle bygdegård är byns gamla skola som numera används för olika evenemang och aktiviteter under året, likaså Västerby hembygdsgård som är en välbevarad klungby. Praktiskt är att ha nära till skola f-6, förskola, bränslepumpar, affär ”Handlarn”, pizzeria m m.