FOTO: ONO STYLING: COPPARSTAD TEXT: LUNDGREN
VILLA ENGQVIST byggdes år 1950 av dåvarande lagmannen i Göta Hovrätt C. O. Engqvist under hans period som borgmästare i Södertälje. Den ligger på en höjd och vid en lugn återvändsgata med närhet till förskola, skolor och pendeltåg. Trots det centrala läget gränsar tomten till ett skogsparti, och titt som tätt får man besök av rådjur i den lummiga och avskilda trädgården. Tack vare de stora nivåskillnaderna ser man, ostörd av de nedanför liggande industrierna, den fria skogshorisonten i öster, på andra sidan kanalen. Tomten är sluttande och var från början planterad med en del fruktträd och bärbuskar. I dess nedre del finns en dubbelbjörk av imponerande storlek. Byggherren och hans maka önskade en bostad, som – utöver allmänna trevnadsmoment – skulle medgiva, att hemmet sköttes utan hemhjälp. Dessutom var det ett önskemål, att planlösningen skulle ge båda möjlighet att på ett smidigt sätt uppfylla de representationsplikter, som åvilade dem. Sålunda borde matsalen kunna rymma c:a 25 personer och vardagsrummet äga en relativt stor rymlighet. Som ett viktigt önskemål framhölls vidare, att den av makarna, som vid ett tillfälle icke representerade, skulle ha möjlighet att i ett fredat arbetsrum sitta ostörd av en pågående sammankomst. Villan borde ha goda »tavelväggar«. Sovrumsavdelningen borde utöver familjens två sovrum även innehålla ett gästrum, i framtiden tänkbart som rum för hembiträde. Så lyder inledningen till en artikel om huset på Brogatan 7 som arkitekten Lennart Tham själv har skrivit för tidningen Svenska Hem 1953. Med tidens gång har den omgivande vegetationen runt och på tomten förändrats. Missa inte att anmäla ditt intresse för att erhålla ytterligare information om denna bostad.
BOSTADSTYP
Friliggande villa
UPPLåTELSEFORM
Friköpt
ADRESS
Brogatan 7
OMRåDE
Mariekäll
RUM
6 rum
AREA
190 kvm + 108 kvm biarea, taxeringsinformation
PRIS
6 000 000 kr slutpris
TAXERINGSKOD
220, Småhusenhet, bebyggd
TAXERINGSVäRDE
3 295 000 KR - Småhusbyggnad 1 827 000 KR, Småhusmark 1 468 000 KR
SUMMA PANTBREV
2 878 930 KR
TOMTAREAL
918 kvm
TOMTTYP
Trädgårdstomt (friköpt)
VATTEN/AVLOPP
Kommunalt vatten året om. Kommunalt avlopp
PLANBESTäMMELSER
Tomtindelning (1964-02-18) Stadsplan (1961-12-30)
BYGGNADSTYP
1½-plansvilla med källare
UPPLåTELSEFORM
Friköpt
BYGGNADSåR
1951
UPPVäRMNING
Bergvärmepump
ENERGIDEKLARATION
Utförd 2023-10-17
ENERGIKLASS
C
ENERGIFöRBRUKNING
40 kWh/kvm per år
FASAD
Spritputs
STOMME
Betong
FöNSTER
2-glas kopplade fönster
TAK
Skiffer
GRUNDLäGGNING
Krypgrund med betongbjälklag samt källare
VENTILATIONSTYP
Självdrag
FASTIGHETSBET
Löjan 6
EL
38 500 kr/år
VA
8 800 kr/år
TOTAL DRIFTSKOSTNAD
47 300 kr/år, utöver detta tillkommer kostnad för fastighetsavgift/skatt 10 074 KR
DRIFT RäKNAT På
3 personer
Arkitektens egna ord
Gällande byggnadsreglering medgav en yta av 150 m² inklusive ytterväggar för ett 1-planshus.
Detta var arkitektens direktiv från byggherre och myndigheter. Därutöver hade han egna önskemål – att man omedelbart vid entrén i villan skulle kunna fånga det vida perspektivet i öster, att de olika sällskapsrummen skulle ha god kontakt med den sluttande tomten, samt att byggherrens krav på representationsmöjligheter icke skulle dominera vardagstillvaron utan om möjligt helt underordna sig denna.
Denna mångfald av krav från byggherre, myndigheter och arkitekt samt icke minst de av tomten betingade kraven gav ett stort antal skisser som resultat. Var gång alla andra krav syntes tillgodosedda, återstod i allmänhet byggnadsregleringens. När slutligen den definitiva lösningen hade vandrat sin törnbeströdda stig inför byggherrens och de statliga myndigheternas argusögon och befunnits hålla »måtten», drog såväl byggherre som arkitekt – icke minst den senare – en stor suck av lättnad. Och så började vi bygga med utomordentlig hjälp av byggmästare Martin Sandell i Södertälje.
Den lösning, som vi slutligen fastnade för, framgår av vidstående plan över bottenvåningen. Då man träder in genom entrén fångar man omedelbart genom det stora blomfönstret i hallens förlängning det vackra perspektivet över skogarna öster om kanalen. I anslutning till entrén äro anordnade klädskåp samt fack för bridgebord. Till vänster har man serveringsrummet, och innanför detta ligger köket med sitt utbyggda fönster för matplatsen. Köket har en inventiös skåpsinredning med normala ingredienser med relativt hög standard och innehåller Brendix tvättmaskin samt sopnedkast (finns ej kvar idag). Inredningens starkt blå luckor och lådor står gott vita skåp, grå väggar, bänkskivor av teak och golvets varmt gröna linoleum. För att man skulle slippa besväret med en lös strykbräda, ritade jag en insvängdbar strykbräda vid strykbänken i serveringsrummet, alltid till hands utan besvär.
I öppen anslutning till entréns främre del ligger vardagsmatsalen, som liksom hallen har ett golv av vit marmormosaik, indelat i fält genom strängar av gul glasmosaik. Taket är av trä.
Från detta rum leder helt uppglasade dubbeldörrar in till vardagsrummets övre del och vidare ut på terrassen i söder. Som jag tidigare nämnt, är tomten sluttande, och av denna anledning har jag utformat vardagsrummet i två skilda plan, båda i direkt kontakt med sin del av trädgården. Rummet är relativt stort och har genom sin takform en god volym. Denna genom de skilda golvplanen uppdelade visade sig vid invigningsfesten rymma de 25 gästerna på ett charmfullt och till angenäm samvaro inspirerande sätt.
Den fristående öppna spisen, murad av Uppsala-Ekeby kakelugnskakel, vilket specialtillverkats i en svagt grågrön färgton, förbryllade genom sin ovanliga form och sin eldstadsplan av gjutjärn till en början stadens granskande myndighet, men när den blev uppförd, visade den sig väl fylla uppställda krav. Genom sin placering ger den en naturlig såväl dag- som kvällsorientering åt den vid barriären placerade soffgruppen.
I öppen anslutning till vardagsrummets övre plan ligger arbetsrummet med västersol och utsikt mot den lilla rosengården mellan villan och trädgårdsmuren. Såväl vardagsrum som arbetsrum har golv av ekparkett samt tak av hyvlad furu, målats med temperafärg. Det ar ett nöja att iakttaga, med vilken fermitet målarna knäckte de fyra tjog ägg, som användes vid färgberedningen.
Mellan arbetsrummet och entrén ligger trappan till övervåningen. Den är utförd med vagnstycken och sättsteg målade starkt blå, gångsteg av grå linoleum med kantlister av teak och svart smidesräcke med överliggare av teak. Trapphusets vägg mot vardagsrummet är dubbel och döljer nyckeln till villans planlösning – en skjutvägg. När denna skjutvägg drages ut mot vänster, skapar man en avskild matsal för representation. Gästernas entré i vardagsrummet sker härvid via arbetsrummet. När skjutväggen drages ut åt den andra sidan, avskiljer man arbetsrummet från vardagsrummet och skapar en fredad plats, där man kan sitta och vila eller arbeta ostörd av gäster.
På övervåningen ligger tre sovrum, badrum och klädkammare.
Villan är uppförd av Siporex lättbetong och spritputs i grågrön ton med vita knutar och vita fönstersmygar. Sockeln är svartmålad. Takets svarta skiffer, som tillhört ett gammalt kyrktak, har en mycket vacker patina.
För att skapa en fredad uteplats uppfördes en trädgårdsmur, som från villans entré går ut till gatan och därefter följer tomtgränsen mot söder.
Trägårdsplaneringen, som utfördes i samråd med trädgårdsarkitekten Walter Bauer, tog sikte på en lättskött anläggning med obrutna gräsmattor och den branta slänten täckt av buskvegetation. Blomsteranläggningarna koncentrerades till en strängt bunden rosengård utanför arbetsrummets fönster mot väster. När man träder in genom den lilla porten i trädgårdsmuren, möts man alltså av en samlad blomsterprakt på den kvadratiska gården. Om några år skall man dessutom mötas av dignande persikoträd, och bördiga vinstockar. Hoppas man – icke utan anledning i detta soliga, skyddade hörn.
Så lyder försättningen av den artikel arkitekten Lennart Tham skrev om huset för tidningen Svenska Hem 1953. Även om mycket interiört är sig likt sedan 1950 så förekommer vissa avvikelser från texten.
ARKITEKT: Lennart Tham 1951
Arkitekten Lennart Tham föddes 1910 i Skövde. Utbildningen genomfördes vid Kungliga Tekniska Högskolan och Kungliga Konsthögskolan. Han visade tidigt talang för yrket, och redan under studietiden vann han tillsammans med Nils Lönnroth en tävling. Uppdraget gick emellertid till andra eftersom de fortfarande var studenter. Efter examen från Konsthögskolan 1941 startade Tham en egen verksamhet där han till en början kombinerade uppdrag från fortifikationsförvaltningen med att rita för privatpersoner. Ett genombrott kom 1945 då Tham anlitades för att rita Skånska Cementbolagets nya fabrik i Stora Vika utanför Stockholm. En imponerande anläggning som förutom själva fabriken även består av hamn, kalkbrott, kollager och administrationsbyggnader. 1947 utlystes en tävling om Uppsala domkyrkas restaurering och Tham, som studerat kyrkan under sin tid vid Konsthögskolan, kom på delad andraplats. Förslagen finns bevarade i Arkitekturmuseets arkiv. Tham är en relativt okänd arkitekt, vilket synes lite märkligt då han har ett antal pärlor på sin verklista. I Stockholm finner vi till exempel Hornsgatan 132, ett komplex som färdigställdes 1956 och består av bland annat ett bibliotek, ett sjuksköterskehem och två kontorshus. Det karaktäristiska biblioteket kragar ut över gatan och det höga sjuksköterskehemmet har en moduliserad utfackningsfasad med franska balkonger. Även affärs- och kontorshusen med adress Klarabergsgatan 33-35 och 37, färdigställda 1956 respektive 1959, bär Thams signatur. I en av byggnaderna kom Tham att ha sitt kontor som när verksamheten var som störst hade ett tjugotal anställda. Vid slutet av 1950-talet utlystes en allmän tävling i tidskriften Byggmästaren, sedermera Arkitektur, för ett nytt stadshus i Falkenberg. Tham vann uppdraget, och stadshuset kom att bli hans sista utförda byggnad. 1961, bara ett år efter färdigställandet, avled han. Stadshuset skriver in Tham i arkitekturhistorien men i övrigt är han väldigt lite uppmärksammad, något arkitekten Anders Rehnberg i en artikel finner en av förklaringarna till i tidsandan. Traumat efter citysaneringen och miljonprogrammet satte det senare 1950-talets arkitektur i dålig dager trots många välgestaltade byggnader, varav några bär Thams signatur.