Fornbro 109

Ekeby socken i Uppland har anor som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Här finns till exempel en ovanligt gammal kyrka som uppfördes redan på 1400-talet. En av byarna i Ekeby är Fornbro som ursprungligen delades in i två delar. I den södra genomfördes laga skifte i mitten av 1800-talet och vid den tiden fanns där fyra hemman. Ett av dem, Fornbro 3, ägdes av kammarherre Reuterskiöld på Gimo bruk. I samband med skiftet flyttades gårdarna ut, men några av byggnaderna blev kvar och en av dem är Fornbro 3:5 som är en avstyckning från kammarherrens fastighet. År 1898 flyttade Anna Sofia Jansson till Fornbro och det dröjde inte länge förrän hon bosatte sig på denna gård tillsammans med sin son. Anna Sofia Jansson hade det ganska knapert ställt. Det var inte lätt att vara ogift kvinna med barn. För att försörja sig tog hon emot gamla och sjuka och troligtvis fungerade hennes hus under perioder som fattigstuga. Den stora salen sägs också ha använts som skola och då avskildes hälften av rummet för detta ändamål. 1931 köpte Anna Sofias son Ernst loss gården från Gimo bruk. Han hade tidigare varit jordbruksarbetare men sadlade om till målare och kom också att verka som konstnär. Han gjorde sig ett namn i trakten men avled redan 1946. Modern Anna Sofia bodde kvar på gården fram till sin död 1956, 87 år gammal. Anna Sofia gick under namnet “Berglunds-Anna”, men varifrån detta namn kom är inte känt. Den byggnad som under många år var Anna Sofias hem har inte förändrats nämnvärt sedan hennes dagar. Huset uppfördes troligtvis i början av 1800-talet av liggande timmer vilket är en solid konstruktion. Planlösningen är mycket vanlig i dessa trakter och är femdelad. Den går ofta under namnet “salsstuga” vilken inte ska sammanblandas med den sexdelade herrgårdsplanen som kallas “salsbyggnad”. En byggnad med femdelad plan är mer eller mindre kvadratisk och har en murstock i husets mitt dit samtliga eldstäder är anslutna. Typiskt är ett stort kök i ett hörn och salen i det diagonalt motsatta. Mellan kök och sal finns en större kammare och intill förstugan en mindre kammare utan eldstad. Fornbro 3:5 har precis en sådan planlösning och den har bevarats intakt in i våra dagar. Ingången leder till en förstuga och där finns dörrar in till den lilla farstukammaren, till salen och till köket. Köket är stort och har fönster i två väderstreck. I den inre hörnet tronar en gedigen spismur med bakugn och vedspis. Intill köket finns en rymlig kammare som i dagsläget saknar eldstad. En kort passage med ingång till badrummet leder vidare till salen som är husets största rum. Här finns en murad eldstad med en så kallad Roslagsspis, en insats som gör spisen mer effektiv. Vinden nås från utsidan, via en trappa på ena gaveln. Den är delvis oinredd, men på den ena gaveln finns en kammare. Under 1800-talets första hälft uppfördes många timmerhus på landsbygden. De mer påkostade försågs med panel som rödfärgades, andra lämnades omålade och kläddes inte ens in med panel. Det var med andra ord stor skillnad mellan de förmögna hem och de lite fattigare. Det var först mot mitten av decenniet som fasaderna rent allmänt blev mer utsmyckade och därefter dröjde det inte länge förrän det blev vanligt att bygga en öppen eller glasad veranda i anslutning till entrén. Fornbro 3:5 är en klassisk timmerbyggnad som bevarar en hel del av sin ålderdomliga karaktär. Byggnadskroppen är nästintill kvadratisk och har ett sadeltak som är täckt med tegelimiterande svart plåt. Fasaden pryds av stående fasspontpanel som är rödfärgad. Knutar, vindskivor och fönsterfoder är vitmålade, precis som de spröjsade fönstren som i huvudsak har tre glas i varje båge. Några fönster har kopplade bågar, andra enkla bågar med ålderdomliga beslag. Ytterdörren är även den vitmålad och har fem fyllningar. De två översta är glasade. Verandan har ett räcke av vit- och rödmålat trä och “snickarglädje” i anslutning till stolparna som bär upp taket. Som de flesta andra äldre hus har den gamla förändrats genom åren. Ursprungligen saknade huset panel och timmerstommen var omålad. Taket var täckt av lertegel, eventuellt först enkupigt och därefter tvåkupigt. Interiört har en del förändringar skett. Bland annat har badrum inretts i ett utrymme som avskilts från den större kammaren. Uppland är känt för sina vallonbruk men här finns också många platser som främst förknippats med brukandet av jorden. Fornbro hör till den senare kategorin och Fornbro 3:5 är i grund och botten en gammal bondgård. Förutom huvudbyggnaden finns det också ett uthus med ett vackert tegeltak och spröjsade fönster. En jordkällare och flera stora gamla träd ger gårdsbilden karaktär. Det finns många ålderdomliga detaljer kvar i huset. Redan i förstugan möts besökare av höga trösklar in till de omgivande rummen. I salen finns fortfarande det gamla innertaket med handbilade bräder bevarade. Köket har både spismur och tak med åsar och pärlspont. Ljuset som silar in genom de munblåsta glasen är mycket vackert och det tunna glaset gör att gränsen mellan inne och ute nästan suddas ut.