Antilopvägen 10

Hjorten 9 med adress Antilopvägen 10 i Lidingö villastad byggdes 1934. Det är en radikalt gestaltad funkisvilla med karaktäristiska attribut såväl exteriört som interiört. Utmärkande är det flacka sadeltaket, och hörnfönstret i sydväst/sydost som var ett resultat av tidens tekniska innovationer. Villan är mycket välbevarad och anses i kommunens utlåtande ha ett högt kulturhistoriskt värde. Bakom ritningarna står arkitekten Ivar Stål som efter studier och anställning hos Ivar Tengbom mellan 1911 och 1918 erhöll en tjänst vid stadsingenjörskontoret i Göteborg. Mellan 1920 och 1925 verkade Stål som stadsarkitekt i Östersund. Verklistan är lång, och här kan bland annat Jämtlands länsarkiv, tingshuset i Särna, Tranås stadshus och utbyggnaden av seminariet i Skara nämnas.

Antikvariens ord

I början av 1900-talet köpte AB Lidingö villastad, ett bolag grundat av Hjalmar Arwin, egendomarna Bo, Hersby, Hustegaholm, Rudboda och Vattängen. De lät den välkände stadsplaneraren Per Olof Hallman ta fram en stadsplan för området. Mjukt slingrande gator som anpassats efter terrängen och en lummig grönska kännetecknar planen. Till den mest omtalade bebyggelsen i Lidingö villastad hör de så kallade Canadahusen. De sägs vara de först uppförda radhusen i Sverige och ritades av Rudolf Arborelius. Influenserna kom från England, Tyskland och USA. Lennart Palme, en av de drivande krafterna bakom projektet, hade varit i USA och bland annat studerat de lite billigare bostäder som där byggts.1925 gick utställningen Bygge och Bo av stapeln i den del av Lidingö villastad som kallas Askrike. Här uppfördes ett antal villor i 1920-talsklassicism som bland annat ritades av arkitekt Sven Markelius. Utställningen blev mycket uppmärksammad och visade också villornas interiörer. Bland annat lades ett förhållandevis stort fokus på köken som tidigare inte ägnats någon större omsorg.

Byggnaden och dess disposition

Den villa som nu är till salu ritades av arkitekt Ivar Stål. Ritningarna är signerade i september 1933 och byggnaden stod klar för inflyttning året därpå. Stål föddes 1891 och utbildade sig till arkitekt på Kungliga Tekniska högskolan under åren 1911–1915. Efter avslutad utbildning, följde några års högre studier vid Kungliga konstakademin. Efter studierna arbetade Stål bland annat på stadsingenjörskontoret i Göteborg och under några år var han stadsarkitekt i Östersund. Stål ritade mycket och till hans främsta verk hör sanatoriet i Strömsund, seminariet i Skara och det fantastiska stadshuset i Tranås som han skapade tillsammans med Adrian Langendal. Stål ritade också en mängd villor och flerfamiljshus. En favorit är husraden på Karlskronavägen 11–21 i Björkhage som är ett mycket fint exempel på ett flerfamiljshus från tidigt 1950-tal.

Villan på Antilopvägen utformade Stål som ett sluttningshus med två våningar mot gatan och en våning mot gården. Husets entré förlades till det nedre planet. Intill den rymliga hallen fanns ett stort arbetsrum, jungfrukammare för hembiträdet samt garage och ekonomiutrymmen såsom matkällare, tvättstuga och pannrum. En trappa gick från hallen rakt upp till ett mycket ljust och rymligt vardagsrum med matsal i vinkeln. I vardagsrummet fanns balkong och öppen spis. I motsatt del av huset placerades två sovrum och badrum. Däremellan kök och serveringsrum med dörr till matsalen. En kökstrappa förband köket med arbetsrummet i nedre plan.

Standarden var hög med alla tänkbara faciliteter. Rinnande varmt och kallt vatten, badrum och Agaspis i köket. Köket utformades som ett klassiskt arbetskök med generösa bänkytor i marmor. Sedan byggnadsåret har mycket litet förändrats. Agaspisen är utbytt och badrummet har fått en ny inredning. Planlösningen är bevarad och endast pannrummet har avvecklats och integrerats med tvättstugan.

Arkitektur

Sommaren 1930 gick Stockholmsutställningen av stapeln och genom den blev den breda allmänheten bekant med de nya strömningarna inom arkitekturen. Funktionalismen, eller funkisen, som den nya stilen kallades, hade vuxit fram nere på kontinenten och kännetecknades av släta fasader utan onödig dekor. Arkitekturen skulle vara funktionell och anpassas efter behoven, snarare än att vara representativ och prålig. Många hus från denna tid fick stora fönster och platta eller svagt sluttande tak.

Hjorten 9 är en mycket fin och ovanligt välbevarad villa från 1934. Byggnaden är putsad med kalkputs som målats i en bruten vit nyans. Gatufasaden har en asymmetrisk utformning med en bred, grönmålad garagedörr. Ovanför den en stor balkong som bärs upp av två pelare. På ena gaveln hittar vi villans huvudentré som utgörs av en port i trä och glas med ett fribärande skärmtak ovanför. Mot gårdssidan finns den forna köksentrén som nås via en betongtrappa med smidesräcke. Fönstren är grönmålade och i huvudsak 2–3 lufter breda. I vardagsrummet kombineras tre fönster med en pardörr vilket ger ett mycket brett fönsterparti som är helt i linje med funktionalismens förtjusning i så kallade fönsterband. Taket är utformat som ett mycket flackt sadeltak och klätt med papp.

Kvalitéer

Det byggdes mycket under 1930-talet, både flerfamiljshus och villor. En mycket stor del av alla byggnader är idag mer eller mindre förvanskade. Därför är det extra glädjande att denna 1930-talsvilla bevarats så väl. Fasaden och interiörerna är lika vackra idag som de var för 90 år sedan. Här finns vackra originalfönster, ytterdörrar och kalkputsad fasad. Interiörerna är fantastiska! Hallen har stengolv och en vacker ektrappa som leder upp till ett underbart vardagsrum som går i vinkel. Den öppna spisen är precis så stram och tjusig som eldstäder från denna tid ska vara. Taket sluttar upp mot nocken vilket ger rummet extra volym. På golvet ligger den ursprungliga parketten som aldrig varit lackad, bara bonad. Köket bevarar stora delar av den ursprungliga inredningen. Några bänkar och skåp har nytillverkats i stil med det ursprungliga. Marmorn på den breda arbetsbänken framme vid fönstret är otroligt vacker och en skänk från ovan för alla som vill baka wienerbröd sommartid. Intill köket ligger serveringsrummet som även det bevarar ursprunglig inredning. En väldigt fin och ovanlig detalj är den lite enklare trappa som leder från det stora arbetsrummet på bottenvåningen upp till köksenvirongerna. Den minner om den tid när det fanns herrskap och tjänstefolk. Hela huset är fyllt av vackra detaljer, dörrar, parketter, lister och foder. Allt är vårdat med största omsorg och pietet. Det gör detta till en unik villa med mycket högt kulturhistoriskt värde.