Type and press Enter.

Array
(
    [Bostadstyp] => 1-familjs friliggande villa
    [Adress] => Östra höle 9358
    [Område] => Rengsjö
    [Våning] => 
    [Rum] => 7 rum
    [Area] => 221 kvm
    [Beskrivning uteplats] => 
    [Tomtareal] => 42 622 kvm
    [Avgift] => 
    [Andelstal] => 
    [Lägenhetsnummer] => 
    [Pris] => 7 995 000 kr
)

Östra höle 9358

STOR OCH VÄLBEVARAD HÄLSINGEGÅRD MED EGEN BADPLATS

FOTO: JAHNSON STYLING: COPPARSTAD TEXT: MURÉN

BUDGIVNING

Budgivning pågår!

VISNINGAR

Kontakta mäklaren för visning

Ansvarig mäklare

Charlotte Pellas
Reg. Fastighetsmäklare

Extra kontaktperson

Tobias Springfeldt
Reg. Fastighetsmäklare

Bostadsfakta

Bostadstyp
1-familjs friliggande villa
Adress
Östra höle 9358
Område
Rengsjö
Rum
7 rum
Area
221 kvm
Tomtareal
42 622 kvm
Pris
7 995 000 kr

Byggnad

Byggnadstyp
2-plansvilla
Byggnadsår
1851
Uppvärmning
Jordvärme
Energideklaration
Utförd 2024-03-15
Energiklass
C
Energiförbrukning
52 kWh/kvm per år
Fasad
Stående träpanel
Stomme
Trä
Fönster
2-glas kopplade fönster
Tak
Sadeltak, plåt
Grundläggning
Torpargrund
Ventilationstyp
Självdrag
Vatten/Avlopp
Kommunalt vatten året om. Kommunalt avlopp
Fastighetsbet
Höle 18:11

Allmänt om fastigheten

Uppvärmning
38 710 kr/år
VA
4 630 kr/år
Renhållning
1 530 kr/år
Sotning
420 kr/år
Försäkring
6 459 kr/år
Försäkringsbolag
Dina Försäkringar
Övrigt
4 308 kr/år
Total driftskostnad
56 057 kr/år
Drift räknat på
4 personer
Kommentar
Övrigt avser försäkring för Hus 2. Kostnad för uppvärmning innefattar även hushållsel och kostnad för elabonnemang.
Tomtareal
42 622 kvm
Tomttyp
Trädgård, betesmark och åker
Vatten/avlopp
Kommunalt vatten året om. Kommunalt avlopp
Rättigheter
Gemensamhetsanläggning: Bollnäs Höle GA:12 ändamål: Vägar Avtalsservitut Kraftledning Avtalsservitut Kraftledning Mm Avtalsservitut Nätstation Avtalsservitut Regleringar Av Vatten Avtalsservitut Vattenledning Mm(2 st) Last: Avtalsservitut Kraftledning Mm, 21-IM2-24/40.1 Last: Avtalsservitut Kraftledning, 21-IM2-79/5072.1 Last: Avtalsservitut Kraftledning,Nätstation, D201700350392:1.1 Last: Avtalsservitut Regleringar Av Vatten, 21-IM2-26/266.1 Last: Avtalsservitut Vattenledning Mm, 21-IM2-77/9694.1 Last: Avtalsservitut Vattenledning Mm, 21-IM2-77/9696.1
Planbestämmelser
Skogligt Biotopskyddsområde (2016-01-18) Skogligt Biotopskyddsområde (2014-10-27) Fornlämning (4 st)

planskiss

DOKUMENT & MEDIA

SÄLJARNAS FAVORITER I OMRÅDET

Höleklack 352 möh
Utsiktstorn och en vy som stäcker sig ut till Söderhamns kust. Kan besökas sommar och vinter med skoter.
Växbo
Trolldalen i Växbo med linskäkt och kvarlevor från linproduktionen med kvarn och linberedning. Växbo Lin fabrik och butik. Växbo kvarn, restaurang i vacker miljö med damm och butiker i anslutning samt café.
Badplats Skidtjärn
Hälsinglands finaste badvatten.
Fantastiska fiskemöjligheter
Byns tjärnar och sjöar med abborre, gädda, regnbåge, röding och öring. Sommar som vinter.
Fina skoterleder
För härliga äventyr i vinterlandskapet.

Arkitekturen

Hälsingegårdar

Träslott kallas de ofta, de stora bondgårdarna i Hälsingland, kända för sin storslagenhet och sina rika utsmyckningar, något som också lett till att de hamnat på Unescos världsarvslista. Perioden 1800–1870 är hälsingegårdarnas storhetstid, då det byggdes friskt i landskapet. De välbeställda, skogs- och markägande hälsingebönderna hittade inspiration till sina gårdar från slott och herrgårdar, och interiören smyckades med målningar och schabloner.

En hälsingegård är ett hemman, brukat av en självägande bonde i Hälsingland. På en gård fanns ofta två, ibland tre, boningshus. Ett av husen kunde vara sammanbyggt med byggnader som stall eller ladugård via ett lider eller en bryggstuga. Gårdsformationen var till en början ofta byggd som en gårdsfyrkant men kom senare att få öppnare och mer herrgårdslikt utseende. I vissa bygder är L-formen idealet. Boningshusen timrades och brädkläddes i de flesta fall, ofta med lockläkt med profilerad kant. Gårdarna var till en början oftast färgade med rödfärg, men efter 1800-talets mitt skedde ett skifte där oljefärg började användas. Utvecklingen av järnvägen bidrog till en mer rikshomogen kultur. Extra stor vikt lades vid ytterdörrarna och brokvistarna. Här skulle man visa upp betydelsen av gården, dess status och representativitet, genom snickarglädje och dekormåleri. Detaljerna var lokalt förankrade i sin socken.

Gårdarna var stora, men inte alla rum användes. Ofta var det också fler fönster, alternativt blindfönster, än boningsrum, det skulle se pampigt ut på håll. Huset var oftast en s k parstuga, i form av en smal byggnad med ett stort rum i var ände med farstu och en eller två kammare emellan. De flesta hus hade två våningar, men ofta var bara första våningen inredd. Ibland finns även en vind, vilket gav utseende av en trevåningsbyggnad. Under 1800-talet utvidgades planlösningarna till att bli djupare och i mitten av decenniet slog den sexdelade herrgårdsplanen igenom.

Interiört dekormålades gårdarnas salar för fest och kalas som bröllop och begravningar. Målningarna utfördes till en början främst av lokala målare, för att senare mer och mer tas över av dalmålare som arbetsvandrade ut i bygderna, och gårdsmålare, från självlärda till akademiskt skolade. Senare började man även tapetsera väggarna. Tapeter var en dyr investering som markerade hög status. Det fanns dock ingen konkurrens mellan måleri och tapeter, de förekom sida vid sida. Vid fest plockades även husets textilier fram och tillsammans med målningar och tapeter skapades en exklusiv, ombonad, festlig och välbeställd känsla.

En familj kunde ha 10–15 inredda rum, varav man ändå ofta bara bodde i ett eller några av dem. De övriga användes bara vid större fester som bröllop och begravningar, vilket kunde göra att salarna stod oanvända under långa perioder av år. Inte ens julfirande ansågs som en anledning att använda de vackra salarna, utan de öppnades upp vid de tillfällen som man hade många inbjudna gäster. Varför man byggde så stort vet man inte riktigt, men kanske var det en kombination av stolthet, att visa sin status eller att visa att man hörde samman med andra. Tillgången till skog och lin gjorde bönderna förmögna och detta investerades i det egna hemmanet.

En hälsingegård kan se ut på många olika sätt. Många har vi nog en bild av ett storslaget och väl sammanbyggt hemman. Pampigheten finns hos många, men absolut inte alla. Man inspirerades av herrgårdar och slott, men överdrev inte, och anpassade gården ändå till det liv som där levdes. Och, icke att förglömma. Begreppet hälsingegård, som skapades i början av 1900-talet, är inte en benämning från hälsingarna själva, utan från utomstående, som ville beskriva något de tyckte var annorlunda. Sedan 2012 är sju hälsingegårdar är upptagna på Unescos världsarvslista, representerande mer än 1000 gårdar och 400 dekorerade rum i landskapet.

Den trebyggda gården har varit i samma släkts ägo i generationer. Boningshuset är ursprungligen uppförd som en parstuga, i form av en stor och smal byggnad med ett stort rum i var ände, med farstu och kammare emellan, en planlösning som var mycket vanlig för tiden. Gårdsformationen är trebyggd och bägge husen är sammanbyggda med ladugården.

Fastighetskarta

OMRÅDET

Östra Höle och Rengsjö ligger i Bollnäs kommun, cirka tjugo minuter från centralorten. I omgivningarna kan man åtnjuta naturupplevelser i skogar och längs olika vandringsstråk. Det finns många badplatser nära och fina fiskevatten med ädelfiske och put-and-take. Vintertid passerar skoterleden en bit bredvid och ut på sjön som då också bjuder på magnifik skidåkning, promenad eller isfiske. Rengsjö SK är en aktiv förening och det är nära till idrottsplats med fotbollsplan, utegym, motions- och skidspår, frisbeegolfbana och ridanläggning med ridbanor. Vintertid kan man åka längdskidor i elljusbelysta spår vid Rengsjö IP eller i fina spår i exempelvis Bollnäs, Söderhamn, Acktjärbo och Harsa. I Järvsö, Sveriges närmaste alp, åker man utför i fina backar, på skidor under vintern och på MTB-cykel sommartid. Järvsö är för övrigt ett perfekt utflyktsmål under med många trevliga restauranger och sevärdheter. Andra utflyktsmål är närliggande Växbo med Växbo lin med tillverkning/försäljning av linprodukter och Växbo kvarn och Trolldalen med linhistoria m m. Höle bygdegård är byns gamla skola som numera används för olika evenemang och aktiviteter under året, likaså Västerby hembygdsgård som är en välbevarad klungby. Praktiskt är att ha nära till skola f-6, förskola, bränslepumpar, affär ”Handlarn”, pizzeria m m.