1842 startar den så kallade folkskolan som har till uppgift att ge samtliga barn i Sverige en grundläggande utbildning. Ansvaret för skolan läggs på socknen som får i uppgift att anordna undervisningen. Folkskolan utvecklas under 1800-talet och bland annat införs småskolan 1858, det vill säga årskurserna 1-2. I början av 1900-talet kommer en första undervisningsplan och då slopas Martin Luthers katekes som tidigare varit en av grundbultarna. Mycket har hänt sedan dess, inte minst har dagens grundskola införts, vilket skedde 1972. I Tunaby byggs ny skolbyggnad år 1914. Den uppförs i två plan där det övre våningsplanet inreds under ett brant tak. På bottenvåningen finns en större skolsal samt ytterligare tre rum. En trappa upp kök, två större samt tre lite mindre rum under snedtak. Dessutom en rymlig hall som har ingång till merparten av rummen. Tyvärr finns inte några ritningar bevarade sedan byggnadsåret och det är inte lätt att säga hur byggnaden disponerades. Rent generellt kan sägas att denna typ av landsortsskolor ofta har en eller två bostäder för lärarna. Ofta en mindre bostad för småskollärarinnan som fram till 1920-talets början måste vara ogift. Folkskolläraren, som undervisar i de högre klasserna, har en större bostad. Bostäderna brukar ligga en trappa upp. Skolbespisning infördes allmänt i slutet av 1940-talet, men innan dess kunde barn i mindre välbeställda familjer serveras lunch i skolan. I början av 1900-talet sker ett större skifte inom arkitekturen. Det sena 1800-talets något överlastade ideal ersätts av den så kallade jugendstilen. Samtidigt växer en försvenskad variant av denna stil fram, nationalromantiken, som låter sig inspireras av allmogens röda stugor och av stormaktstidens högreståndsbyggnader. Byggnadsdetaljer som är karakteristiska för trakten men mer eller mindre fallit i glömska tas upp igen. Intresset för svunna tider är stort. Faluröda fasader blir återigen populära, inte bara på enklare byggnader på landsorten, utan även i villastäderna. Vitmålade snickerier införs allmänt. Tunaby gamla skola är en mycket vacker och dessutom oerhört välbevarad byggnad med en tidstypisk fasad. Huset vilar på en solid naturstensgrund och avslutas upptill av ett brant, tegeltäckt sadeltak. Fasaden utgörs av spontad panel, stående under fönstren, liggande därovan. Gavelröstet, gavelns övre del, är i sin tur återigen klädd med stående panel. Vitmålade lister avdelar de olika fälten. Byggnaden har två entréer. Den ena har förlagts till husets framsida och är sannolikt den forna ingången till skolans lokaler. Här finns ett utbyggt vindfång med flera småspröjsade fönster samt en ytterdörr vars övre del är glasad och spröjsad. Ovanför vindfånget finns en mindre frontespis med fönster. På ena gaveln finns entré nummer två. Här finns ett skärmtak och en dörr med glasruta i överkant. Fasaden pryds i övrigt av höga fönster med småspröjsade överfönster. En trappa upp finns också några fönster som är insatta i mitten av 1900-talet. På gavlarna sitter små, kvadratiska kattvindsfönster ger fasaden liv. Vissa fönster är vitmålade, men merparten är grönmålade efter en renovering även om originalkulören är ljusgrå. Karmar, foder, knutbrädor och övriga snickerier är målade i vitt. Linoljefärg har genomgående använts och stor respekt har lagts vid att renovera varsamt och återbruka. Även välbevarade byggnader brukar ha byggts om och ändrats, men i blygsam utsträckning. I detta hus har en mindre ombyggnad troligtvis gjorts under 1940-talet. Då sattes ett nytt kök in i lägenheten en trappa upp. I samma veva byttes troligtvis köksfönstret till ett modernt kopplat utan spröjs. Det breda fönstret i rummet intill kan också härröra från denna ombyggnad. Under de senaste 20 åren har smärre förändringar skett. Badrum har inretts på båda våningsplanen och köket på bottenvåningen har kompletterats med ytterligare inredning, bland annat ett väl tilltaget skafferi. Snickerierna har målats i tidstypiska färger, bland annat en vacker, blek variant av kromoxidgrönt. Det har funnits många mindre skolor på landsbygden men få av dem har bevarats in i våra dagar i så fint ursprungliga skick som skolan i Tunaby. Exteriört har mycket lite förändrats och det ska vi vara tacksamma för! De ursprungliga fönstren, enkla bågar med innanfönster, är mycket smäckra och har fint gammalt glas. De är precis lika vackra från insidan och betyder mycket för trivseln. Panelen är till stora delar ursprunglig och taket har lagts om och det gamla taket har lagts tillbaka. Detaljer som dessa är viktiga för att bevara byggnadens karaktär. Interiört finns de flesta detaljer från byggnadsåret kvar. Flera väggar är klädda med pärlspont och i den forna skolsalen, som just nu är avdelad, finns en pampig kakelugn. Ytterligare en eldstad samt en kamin finns i huset. Dessutom finns två vedspisar, en i varje kök! Köket en trappa upp är för övrigt en pärla som för tankarna till ett svunnet 1940-tal. Text av Gustav "Rävjägaren" Bergström.