Kårstaby 29

Stensta, Kårstaby 29

Det vilar något poetiskt över ordet kyrkby och bebyggelsen närmast kyrkan. Eftersom det tidigare rådde kyrkoplikt fann det sig naturligt att ett litet samhälle växte upp i anslutning till kyrkan. Här fanns vanligtvis både prästgård och fattigstuga samt en skola. Kyrkbyn blev också centrum för handeln i bygden och det var inte sällsynt att det anordnades marknader med jämna mellanrum.

Kårstaby är en kyrkby i Kårsta socken. Här finns en kyrka som har anor som sträcker sig tillbaka till 1200-talet då sakristian uppfördes. På 1400-talet ersattes de delar som tidigare var i trä med sten. På 1500-talet tillkom vapenhuset och därefter har exteriören inte förändrats nämnvärt.

Byggnaden och dess disposition

I trakten finns ett flertal äldre byggnader bevarade. En av dem är båtsmanstorpet Stensta. Båtsmännen var en del av det svenska försvaret och hade till uppgift att tjänstgöra till sjöss i händelse av krig. Som ersättning fick de bland annat ett torp med tillhörande mark. Dessa båtsmanstorp uppfördes av traktens bönder som också stod för vissa förmåner såsom utsäde. Torpen var små, ofta inte större än 4 gånger 8 meter. De flesta utformades med förstuga, kammare och ett större rum, en “stuga”, som var bostadens allrum och kök.

Byggnadstypen, enkelstugan, var en av de vanligaste i Sverige, sett ur ett historiskt perspektiv. Namnet kommer av att det bara fanns ett stort rum förutom förstuga och kammare. Om enkelstugan kompletterades med ytterligare ett rum på andra sidan om förstugan blev den en parstuga.

Båtsmanstorpet Stensta har anor som sträcker sig tillbaka till 1700-talet. Dagens byggnad är dock av något nyare datum. I samband med en inspektion år 1882 framkom det att befintligt torp var i dåligt skick och att det behövde rivas. Allt friskt timmer skulle dock återanvändas och kompletteras med nytt. Året därpå stod det nya torpet klart och det är det som nu är till salu.

Av bevarade handlingar från 1883 framgår att det i köket fanns en murad eldstad med bakugn, men ingen vedspis. I kammaren fanns ytterligare en eldstad, dock står det inget om vilken typ. En kakelugn kan ha varit för dyrbar för denna enkla boning. Fönstren hade enkla bågar och kompletterades troligtvis med innanfönster under den kalla årstiden. Vatten och avlopp var sådant som en båtsman på 1800-talet bara kunde drömma om. I stället bars vattnet in från brunnen och slaskvattnet kånkades ut.

Idag disponeras huset med förstuga, ett rymligt kök, stugan, samt ett badrum som placerats i den forna kammaren. En trappa upp finns ett rymligt rum som nyttjas som sovrum. Vinden inreddes så sent på 1990-talet och badrummet tillkom 2018.

Arkitektur

De båtsmanstorp som uppfördes under 1700- och 1800-talen var vanligtvis enkla och någon utpräglad arkitektur eller dekor var det inte tal om. I dessa trakter dominerade liggtimmerhusen som fick sin karaktär av bilade timmerstockar. I takt med att ekonomin förbättrats har dessa byggnader rödfärgats och i varierande grad prytts med foder och knutbräder. De kan också ha klätts med liggande fasspontpanel eller locklistpanel.

Båtsmanstorpet i Stensta ligger på en liten höjd och vilar på en solid grund av natursten. Fasaden är klädd med locklistpanel som ger ett ålderdomligt intryck då brädorna är av varierande bredd. Det är också något som ger fasade liv. Vid entrén finns en klassisk brokvist som förmodligen tillkommit framåt mitten av 1900-talet, kan hända i samband med att timmerväggarna försågs med panel. Fönstren är spröjsade och har 2-3 glas i varje båge. Knutar, vindskivor och övriga snickerier är vitmålade. Vindskivorna är kontursågade med ett dekorativt mönster. Taket är klätt med tegel.

I början av 1900-talet hade torpet ett betydligt enklare utseende. Timmerväggarna saknade panel men de var rödfärgade. Ytterdörren var en enkel bräddörr och taket var klätt med enkupigt lertegel

Kvalitéer

Inte långt från den ålderdomliga kyrkan och mitt i det vackra uppländska landskapet, ligger båtsmanstorpet Stensta i ensamt majestät. Förutom torpet finns en gäststuga och dessutom har den gamla ladugården bevarats. Ladugården minner om den tid när en förhållandevis stor del av Sveriges befolkning i hög grad var självförsörjande.

Stensta bevarar åtskilligt av den äldre karaktären. Den faluröda panelen och de vita snickerierna är typiska för den svenska landsbygden. I köket finns den gamla spismuren kvar. Den har sedan lång tid tillbaka kompletterats med en vedspis som ger värme och bidrar till trivseln. I taket sitter breda bräder och synliga åsar som visar att byggnaden har en ansenlig ålder.

Båtsmanstorpet Stensta är helt enkelt ett fint tillfälle att förvärva ett stycke kulturhistoria i ett levande odlingslandskap.

Text av Gustav "Rävjägarn" Bergström: