Arkitektens egna ord

Gällande byggnadsreglering medgav en yta av 150 m² inklusive ytterväggar för ett 1-planshus.

Detta var arkitektens direktiv från byggherre och myndigheter. Därutöver hade han egna önskemål – att man omedelbart vid entrén i villan skulle kunna fånga det vida perspektivet i öster, att de olika sällskapsrummen skulle ha god kontakt med den sluttande tomten, samt att byggherrens krav på representationsmöjligheter icke skulle dominera vardagstillvaron utan om möjligt helt underordna sig denna.

Denna mångfald av krav från byggherre, myndigheter och arkitekt samt icke minst de av tomten betingade kraven gav ett stort antal skisser som resultat. Var gång alla andra krav syntes tillgodosedda, återstod i allmänhet byggnadsregleringens. När slutligen den definitiva lösningen hade vandrat sin törnbeströdda stig inför byggherrens och de statliga myndigheternas argusögon och befunnits hålla »måtten», drog såväl byggherre som arkitekt – icke minst den senare – en stor suck av lättnad. Och så började vi bygga med utomordentlig hjälp av byggmästare Martin Sandell i Södertälje.

Den lösning, som vi slutligen fastnade för, framgår av vidstående plan över bottenvåningen. Då man träder in genom entrén fångar man omedelbart genom det stora blomfönstret i hallens förlängning det vackra perspektivet över skogarna öster om kanalen. I anslutning till entrén äro anordnade klädskåp samt fack för bridgebord. Till vänster har man serveringsrummet, och innanför detta ligger köket med sitt utbyggda fönster för matplatsen. Köket har en inventiös skåpsinredning med normala ingredienser med relativt hög standard och innehåller Brendix tvättmaskin samt sopnedkast (finns ej kvar idag). Inredningens starkt blå luckor och lådor står gott vita skåp, grå väggar, bänkskivor av teak och golvets varmt gröna linoleum. För att man skulle slippa besväret med en lös strykbräda, ritade jag en insvängdbar strykbräda vid strykbänken i serveringsrummet, alltid till hands utan besvär.

I öppen anslutning till entréns främre del ligger vardagsmatsalen, som liksom hallen har ett golv av vit marmormosaik, indelat i fält genom strängar av gul glasmosaik. Taket är av trä.

Från detta rum leder helt uppglasade dubbeldörrar in till vardagsrummets övre del och vidare ut på terrassen i söder. Som jag tidigare nämnt, är tomten sluttande, och av denna anledning har jag utformat vardagsrummet i två skilda plan, båda i direkt kontakt med sin del av trädgården. Rummet är relativt stort och har genom sin takform en god volym. Denna genom de skilda golvplanen uppdelade visade sig vid invigningsfesten rymma de 25 gästerna på ett charmfullt och till angenäm samvaro inspirerande sätt.

Den fristående öppna spisen, murad av Uppsala-Ekeby kakelugnskakel, vilket specialtillverkats i en svagt grågrön färgton, förbryllade genom sin ovanliga form och sin eldstadsplan av gjutjärn till en början stadens granskande myndighet, men när den blev uppförd, visade den sig väl fylla uppställda krav. Genom sin placering ger den en naturlig såväl dag- som kvällsorientering åt den vid barriären placerade soffgruppen.

I öppen anslutning till vardagsrummets övre plan ligger arbetsrummet med västersol och utsikt mot den lilla rosengården mellan villan och trädgårdsmuren. Såväl vardagsrum som arbetsrum har golv av ekparkett samt tak av hyvlad furu, målats med temperafärg. Det ar ett nöja att iakttaga, med vilken fermitet målarna knäckte de fyra tjog ägg, som användes vid färgberedningen.

Mellan arbetsrummet och entrén ligger trappan till övervåningen. Den är utförd med vagnstycken och sättsteg målade starkt blå, gångsteg av grå linoleum med kantlister av teak och svart smidesräcke med överliggare av teak. Trapphusets vägg mot vardagsrummet är dubbel och döljer nyckeln till villans planlösning – en skjutvägg. När denna skjutvägg drages ut mot vänster, skapar man en avskild matsal för representation. Gästernas entré i vardagsrummet sker härvid via arbetsrummet. När skjutväggen drages ut åt den andra sidan, avskiljer man arbetsrummet från vardagsrummet och skapar en fredad plats, där man kan sitta och vila eller arbeta ostörd av gäster.

På övervåningen ligger tre sovrum, badrum och klädkammare.

Villan är uppförd av Siporex lättbetong och spritputs i grågrön ton med vita knutar och vita fönstersmygar. Sockeln är svartmålad. Takets svarta skiffer, som tillhört ett gammalt kyrktak, har en mycket vacker patina.

För att skapa en fredad uteplats uppfördes en trädgårdsmur, som från villans entré går ut till gatan och därefter följer tomtgränsen mot söder.

Trägårdsplaneringen, som utfördes i samråd med trädgårdsarkitekten Walter Bauer, tog sikte på en lättskött anläggning med obrutna gräsmattor och den branta slänten täckt av buskvegetation. Blomsteranläggningarna koncentrerades till en strängt bunden rosengård utanför arbetsrummets fönster mot väster. När man träder in genom den lilla porten i trädgårdsmuren, möts man alltså av en samlad blomsterprakt på den kvadratiska gården. Om några år skall man dessutom mötas av dignande persikoträd, och bördiga vinstockar. Hoppas man – icke utan anledning i detta soliga, skyddade hörn.

Så lyder försättningen av den artikel arkitekten Lennart Tham skrev om huset för tidningen Svenska Hem 1953. Även om mycket interiört är sig likt sedan 1950 så förekommer vissa avvikelser från texten.