Husets historia

En text av Gustav "Rävjägarn" Bergström

I Stora Malms socken ligger Ericsbergs slott, en tjusande barockskapelse som är granne med Eriksbergssjön och Eriksbergsån som slingrar sig fram genom det vackra landskapet. Slottet har anor som sträcker sig långt bak i tiden. Dagens slott började byggas redan i mitten av 1600-talet då det ägdes av friherre Erik Karlsson Gyllenstierna och hans hustru Beata von Yxkull. Vem som ritade slottet är inte helt klarlagt men det sägs att Nicodemus Tessin d ä och Mathias Spihler varit inblandade. Tessin ritade som bekant Drottningholms slott och Spihler Hedvig Eleonora kyrka vid Östermalmstorg. Beata von Yxkull lät döpa egendomen till Ericsberg efter sin make och skötte själv godset efter makens död. Hon har gått till historien som Pintorpafrun. Enligt en sägen var hon en grym slottsfru som plågade livet ur tjänstefolk och torpare. På 1700-talet övergick egendomen i familjen Bondes ägor och där har den förblivit. Slottet är mycket stort, uppfört i tre våningar med fyra hörnflyglar. I en av dem finns ett slottskapell. Värt att notera är att slottet reparerats två gånger under 1800-talet. Den sista gången anlitades arkitekt Isak Gustaf Clason, en välkänd arkitekt som bland annat ritat Bünsowska huset på Strandvägen och Hallwylska palatset på Hamngatan.

Ericsbergs gods har satt sin prägel på landskapet, inte minst för att det är och har varit en stor markägare under hundratals år. I centrum ligger slottet på en höjd och kring det breder åkermarken ut sig. Utspritt ligger arrendegårdarna och mellan dem vägar med alléer. En intressant byggnadshistorisk detalj är att många av Ericsbergs arrendegårdar försågs med nya huvudbyggnader i början av 1900-talet. Dessa uppfördes av mer eller mindre standardiserade ritningar.

Skolbyggnaden och dess disposition

Ungefär 400 meter från slottsparken ligger en gammal rödmålad skolbyggnad från slutet av 1800-talet. Det är Eriksbergs skola som togs i bruk 1894. Marken uppläts av Carl Carlsson Bonde på Ericsberg vilket gjorde det möjligt för Stora Malms landskommun att uppföra ett ordentligt skolhus. Skolan kom att vara i bruk fram till 1964. Byggnaden är uppförd i två våningar med en delvis inredd vindsvåning. Huskroppen påminner om ett T och dess bakre del skulle kunna ses som en flygel. Skolans entré har förlagts till framsidan, fasaden mot vägen. I denna del av huset fanns ursprungligen två skolsalar med en gymnastiksal och tambur/hall emellan. En mycket generös takhöjd karaktäriserar dessa rum. I husets inre del, i flygeln, inreddes bostäder för personalen. På bottenvåningen fanns en rymlig trerummare för folkskolläraren. En trappa upp en mindre bostad för småskollärarinnan som undervisade i klasserna 1–2. Ett litet enkelrum för städerskan inreddes också här uppe. Ett enkelrum är en mycket enkel bostad bestående av ett rum med eldstad. Dagens skola, den så kallade enhetsskolan, skiljer sig markant från 1800-talets. Folkskolan var sexårig och de två första åren kallades allmänt för småskolan. Då fanns också ett parallellt system med realskola för dem som önskade en högre utbildning. Från realskolan kunde man sedan söka vidare in på gymnasiet. Folkskolans lägre klasser kallades småskolan. Lärare i dessa klasser var ofta en kvinna som förutsattes vara ogift. Det var först 1918 som en gift lärarinna fick behålla sin tjänst.

Arkitektur och exteriör

I slutet av 1800-talet var den så kallade Schweizerstilen en populär inspirationskälla för arkitekter och husbyggare. Stilen var en fantasifull tolkning av lantliga byggnader i Schweiz. De svenska hus som uppfördes präglades också av en eklektisk blandning av tidens stilideal. Karaktäristiskt för byggnader från denna tid är därför stora verandor och en rik dekor av utsirat lövsågeri, till exempel takbrädor, fönsterfoder och andra dekorationer. Torn och frontespiser är vanligt förekommande på lite mer påkostade hus. Fasaderna kläddes ej sällan med liggande och stående panel som vanligtvis var spontad. Panelen målades i ofta i oljefärg i gult eller grönt, men den klassiska rödfärgen användes också. Fönstren utfördes med kors- eller T-post och eventuell glasveranda försågs med konstfullt spröjsade fönster. Eriksbergs skola har en tidstypisk och mycket välbevarad fasad som inte förändrats nämnvärt under årens lopp. Byggnaden vilar på en solid naturstensgrund och får sin huvudsakliga karaktär av en generös öppen veranda och en rikedom av höga fönster. Fasaden är omväxlande klädd med liggande och stående panel och profilerade lister avskiljer de olika partierna från varandra. Husets huvudentré finns på verandan och här sitter en grönmålad pardörr klädd med smal panel. Dörrbladens överdel är glasad och släpper in ljus till hallen. Ovanför dörrarna finns dessutom ett överljus. Dörrarna skulle kunna vara insatta på 1940-talet. Fönstren är höga och merparten är två lufter breda med en övre vädringsluft. I flygeln finns också några stora fönsterpartier som är tre lufter breda med vädringsfönster. Fönstren är grönmålade och omges av kontursågade foder i vitt. Även vindskivorna är vitmålade och kontursågade enligt tidens mod. Fönstren i de gamla skolsalarna är utförda av en äldre typ med enkla bågar och innanfönster. I flygeln sitter kopplade fönster som sannolikt sattes in i samband med att byggnaden moderniserades någon gång under 1920–1940-talen. Flertalet sovrum på övre plan och vindsplan har gamla fönster. Alla innerdörrar är bevarade sedan byggnadsåret. På tomten finns ytterligare två byggnader. Den ena är den forna slöjdsalen som är klädd med liggande fasspontpanel och har småspröjsade fönster.

Kvalitéer

Den gamla skolbyggnaden vid Ericsbergs slott är numera en fantastisk bostad. Förvandlingen från skola till bostadshus har gjorts med stor pietet och utan att avlägsna värdefulla byggnadsdetaljer. I det rymliga köket finns den gamla spismuren bevarad, precis som en vedspis från 1940-talet. Delar av köksinredningen kommer från Ericsbergs slott, andra delar än nybyggda i äldre stil.

I skolsalarna är väggarna klädda med hög, spontad panel som avslutas av en profilerad list med fasta väggskåp, bevarade från att huset byggdes. I bostadsdelen förekommer både paneler som i salarna, helt panelklädda väggar eller släta väggar. Vissa garderober och andra detaljer andas 1940-tal. Att dessa också bevarats bidrar till det genuina intryck man får av denna vackra byggnad.

Om folkskolan

Sveriges första folkskolestadga utfärdades 1842 och slog fast en obligatorisk skolgång för alla barn. De äldre skolbyggnader som fanns blev snabbt för små, vilket fick till följd att Överintendentsämbetet, som hade ansvaret för statens byggnadsverksamhet, 1865 gav ut en samling med ”Normalritningar till folkskolebyggnader”. Den innehöll åtta ritningsförslag, främst ansedda för landsbygden. Här kan man läsa att lärarbostad och klassrum skulle rymmas i byggnaden men ha skilda ingångar, att fönstren skulle vara stora för belysningens skull, och för en lugn och harmonisk balans skulle byggnaden ha lika stora fönster oavsett rumshöjd. Att dessa tumregler legat till grund då Eriksbergs skola byggdes syns tydligt. Skolans framsida är symmetriskt harmonisk med stora fönster på rad och entré i mitten, via en stor och öppen veranda. Fasaden är klädd med omväxlande liggande och stående rödmålad panel avskilda av vitmålade lister. Snickerier som knutbrädor och fönsterfoder är också vita, medan de flesta av fönsterbågarna samt dörrar är målade i grönt.