Fullersta gård i Huddinge var på 1600-talet säteri och en stor egendom med vidsträckta marker. I mitten av 1800-talet förvärvades egendomen av Pehr Pettersson som lät omdana den gamla 1600-talsbyggnaden helt. Pettersson hade landets största jordbruk med hela 300 kor! Under Fullersta låg torpet Snättringe och hit flyttade prosten Johan Fredrik Gleisman på 1820-talet. Han lät uppföra ytterligare ett torp som han gav namnet Matineholm. Byggnaden är idag mest känd för att det sägs att det var här som August Strindberg tillbringade sin sista sommar. Snättringe friköptes 1873 och egendomen var då om strax under 50 hektar. Huvudbyggnaden uppfördes då och ligger kvar än idag på Snäckvägen 9. I början av 1900-talet var efterfrågan på egnahemstomter stor och då bildades Snättringe Tomt AB som styckade av 142 tomter som bjöds ut till försäljning. Inledningsvis gick det emellertid trögt att sälja tomterna. Kommunikationerna var inte de bästa och marken stod dessutom under vatten vissa tider på året. 1928 bildades Snättringe municipalsamhälle som numera är en del av Huddinge kommun. Med tiden kom tomterna i Snättringe att bli mycket attraktiva och allt annat än svårsålda. 1943 stod turen till herr Karl A Larsson som köpt en tomt och ansökte om bygglov för ett nytt hus. Det rådde krig och det var besvärligt på byggmarknaden. Larsson fastnade för ett hus från AB Standardhus i Hultsfred. Standardhus var en av många husleverantörer vid denna tid. Firman hade sin grund i Hultsfreds Träförädling AB som startats redan 1913. Så småningom slogs firman samman med Svenska Idealhus och bildade Hultsfreds-Hus som kom att bli en av landets allra största försäljare av monteringsfädiga trähus. Den villa som herr Larsson beställde disponerades med kök och tre rum på entréplan. Köket var rymligt och enligt ritningarna fanns det till och med möjlighet att sätta in vedspis! Det var kanske inte så konstigt med tanke på att det rådde krig och brist på det mesta. Förutom spis fanns ordentliga förvaringsutrymmen och ett friskluftsventilerat skafferi. I anslutning till hallen placerades badrummet som försågs med fönster. Vardagsrummet fick fönster i två väderstreck. Dessutom fanns två sovrum med garderober. I husets källare fanns en rymlig matkällare men också pannrum och tvättstuga med torkrum. I tvättstugan fanns det en möjlighet att ansluta en vedeldad bykgryta vilket var nog så vanligt på 1940-talet. Frösövägen 21 är en klassisk funkisvilla med en mycket tidstypisk utformning och påminner om de småstugor som uppfördes i samarbete med Stockholms stad. Byggnaden vilar på en ovanligt hög sockel vilket gör att källaren till stora delar ligger ovan jord. Sockeln är målad i en grå nyans och därovan är fasaden klädd med stående fasspontpanel som idag är täckt med plåt. Entrén nås via en förhållandevis hög trappa som leder upp till en veranda med dekorativt spjälräcke som är av senare datum. Ytterdörren är även den modern. Den är vitmålad och ha ett spröjsat glasparti i överkant. Fönstren, som bevarats sedan byggnadsåret, är 1-3 lufter breda. De är vitmålade och omges av en ytterst smäcker omfattning istället för av breda foder. Taket är ett klassiskt sadeltak som är klätt med betongpannor. Mot gården finns ytterligare en veranda och den är av större format. På tomten finns också ett garage. Villan har förändrats en del genom årens lopp, men det rör sig främst om tillbyggnader av verandor på husets fram- och baksida. Interiört har också en del ändringar skett, bland annat ha källaren inretts för bostadsändamål och köket har moderniserats.