Filvägen 24

1935 köpte Stockholms stad Västberga gård som var en av de större gårdarna i södra Stockholm. I köpet ingick Hökmossens gård som hade anor från 1700-talet. 1938 fastslogs en stadsplan för Hökmossen där en stor del av marken avsattes för egnahemshus i form av småstugor. Totalt blev det 240 egnahem i Hökmossen som uppfördes under åren 1939–1944. Husen, eller snarare typritningarna som användes vid byggena, ritades av Stockholms stads egnahemsbyrå som leddes av arkitekten Edvin Engström.

Småstugorna var avsedda för familjer som inte hade ekonomiska resurser att köpa eller bygga ett eget hem. Staden upplät mark med tomträtt och tillhandahöll byggmaterial och arbetsledning under förutsättning att huset byggdes av de blivande egnahemsägarna själva. Arbetsinsatsen värderades till 10% och det motsvarade kontantinsatsen som man vanligtvis fick betala kontant. Resterande 90 % fick egnahemsägarna låna på fördelaktiga villkor. Konceptet blev framgångsrikt och efter att det provats i Olovslund och Pungpinan 1927, växte det ena området efter det andra upp i Stockholms förorter.

För att underlätta för husbyggarna, såg staden till att familjerna fick hjälp av kunniga instruktörer från fastighetskontoret. El och VVS lämnades för säkerhets skull bort till yrkesmän. Bygget var ett slitsamt arbete, men de inflyttade familjerna kom verkligen att trivas i sina små stugor vilket inte minst visade sig när undersökningen “Trivsel i Söderort” publicerades i början av 1950-talet. De boende i egnahemshusen var betydligt nöjdare än de som bodde i hyreshusen intill.

Byggnaden och dess disposition

Det var sjukvårdaren Frans-Ludwig Green som byggde huset på Filvägen 24. Byggnaden är en småstuga av typ VI och den uppfördes 1939. Ursprungligen planerades huset med 3 rum och kök på entréplan samt tvättstuga, pannrum och biutrymmen i källaren. Vardagsrummet var husets största rum och det hade fönster i två väderstreck. Till höger om entrén låg köket och innanför det ena sovrummet. Det andra placerades till vänster om entrén. Precis som de flesta andra småstugor som byggdes vid denna tid, saknades egentligt badrum. Däremot fanns ett kar i tvättstugan i källaren som kunde användas vid bad. I övrigt var standarden modern med tidsenligt kök med matplats. Inredningen tillverkades på fabrik och monterades och målades av husbyggarna.

Detta hus har förändrats såtillvida att väggen mellan det ena sovrummet och vardagsrummet tagits ned. Dessutom har källaren inretts med ett stort badrum och två ytterligare rum. Ett trivsamt uterum har tillkommit i anslutning till entrén och en eldstad finns numera i vardagsrummet.

Den vackra trädgården skapades av husets första ägare, Frans-Ludwig Green. Även om han inte var professionell trädgårdsmästare, hade han ett brinnande intresse och goda kunskaper. Han trivdes mycket bra med hus och trädgård och var hela 102 år när han lämnade huset för sista gången. Nuvarande ägare har med stor respekt förvaltat farbror Greens efterlämnade trädgård. Hans initialer, G, finns fortfarande kvar på smidesgrindarna.

Arkitektur

1930-talet var ett decennium när arkitekturen förändrades i grunden och 1920-talets klassicism ersattes av stram funktionalism. Den nya arkitekturen presenterades på Stockholmsutställningen som gick av stapeln sommaren 1930 och blev mycket uppmärksammad. Även om många uppskattade den nya arkitekturen, dröjde det ett antal år innan den slagit igenom i hela landet. Funkishusen kännetecknades av en stram stil utan onödig utsmyckning och skiljer sig således ganska markant från äldre byggnader. Trähusen kläddes vanligtvis med locklistpanel eller reveterades och fönstren saknade vanligtvis spröjs. Taken var ofta klassiska sadeltak som har tämligen flacka för att framstå som platta, eller så var de utformade som svagt lutande pulpettak. Under 1930-talet uppfördes också många hus som var förhållandevis konservativa i sin framtoning.

Hörluren 9 är en klassisk småstuga med bästa läge i Hökmossen. Byggnaden vilar på en hög grund vilket ger en användbar källarvåning. Fasaden är sedan 1977 klädd med vit plåtpanel. Taket är ett flackt sadeltak och fönstren är grönmålade och 1–2 lufter breda. Husets entré nås från trädgården och här finns ett fantastiskt uterum i tegel med eldstad. Ytterdörren är utförd i teak och mycket vacker. Byggnaden omges av en fantastisk trädgård med ett imponerande magnoliaträd som med åren antagit enorma proportioner.

Den plåtpanel som sitter på huset idag kan om så önskas avlägsnas och den ursprungliga fasaden med locklistpanel kan lätt återskapas. Panelen finns kvar, men locklisterna saknas, men de kan lätt ersättas med nya. Dock bör man ha i åtanke att nuvarande fasad isolerar mot kyla.

Kvalitéer

Stockholms stads småstugeområden är idag relativt centralt belägna och karaktäriseras även av en lummig grönska. Hökmossens småstugeområde är inget undantag. Husen i området är huvudsakligen bebyggda 1939–1944 och detta hus hör följaktligen till de äldsta. Hörluren 9 har en av de bästa tomterna i området och här finns dessutom en fantastisk trädgård som skapades av husets första ägare. Dess finaste växt år sannolikt den mycket stora och gamla Magnolia som finns kvar sedan första ägarens tid.

Interiört finns många vackra detaljer bevarade. I köket finns delar av den gamla inredningen kvar och bidrar med trivsel och goda förvaringsutrymmen. Spegeldörrar från byggnadsåret finns i många rum och på golvet i vardagsrummet ligger en vacker parkett. Den eldstad som nuvarande ägare låtit mura upp är dessutom mycket smakfull och passar bra i huset.