Vi har träffat trädgårdsarkitekten Karin Janrik som konsulterar och planerar privata trädgårdar. Hon har författat boken Trädgårdsform och har länge medverkat till tidskriften Allt om Trädgård. Platsen för intervjun är vd och fastighetsmäklare Katarina Ljungs trädgård på Lidingö.
INTERVJUN
Hej Karin! Vad roligt att vi får träffa dig här i Katarinas trädgård på Lidingö! Kan du berätta lite om hur ditt intresse för trädgård startade?
Hej, vad kul att få träffa er här! Ja, från början var det faktiskt inte särskilt planerat att jag skulle pyssla med just detta. Förutom att mina far- och morföräldrar alltid har haft ett trädgårdsintresse så råkade jag hamna hos en vän i familjen som hade en vacker botanisk trädgård i Normandie. Där fick jag möjligheten att skaffa mig mycket kunskap om många slags växter och tyckte att det var underbart roligt. Senare valde jag att fördjupa mig mer i detta!
Vad hände sen?
Jag hade en önskan om att åka till USA, lägligt nog sa mina familjevänner i Frankrike att de hade ett jobb till mig i New York. Det gällde att sköta om en japansk trädgård, något som jag såg som en väldigt rolig sak att göra och uppleva. Det blev senare så att jag hade en egen firma och blev designer på en amerikansk handelsträdgård, parallellt med trädgårdsstudier. Principen för trädgårdar generellt är placering och form, det är bara materialen och klimatet som skiljer. Väl tillbaka i Sverige fick jag jobb hos Sture Koinberg Landskapsarkitekter och sedan tidigt 90-tal jobbar jag med min man Lars Janrik som är byggmästare. Tillsammans driver vi Byggnadsfirma Janrik & Co AB.
Spännande, hur jobbar du på er firma i dagsläget?
Det finns ett par olika scenarion! Ett är att jag får kontakt med en person som har, eller ska köpa, en tomt. Man har funderingar kring husets placering eller dess typ, med en önskan om att få idéer och förslag på tomtens möjligheter. Efter en diskussion tar jag fram en enkel dispositionsplan över tomten. Ett annat scenario kan vara en familj som köper ett hus med en uppvuxen, ibland övervuxen, trädgård där man behöver hjälp och inspiration för att veta var man ska börja. Eller ett arbete, såsom dränering runt huset, som gjort att trädgården behöver återställas eller ges en bättre utformning. Rent praktiskt börjar jag med en konsultation på plats, för att sedan gå vidare till önskad ritning och handlingsplan som sedan ligger till grund för anläggarens anbud.
Vad är ditt tips till de som köper sitt första hus, hur ska de tänka kring trädgården?
Jag rekommenderar att man bor i ett år, för att orientera sig i vad tomten behöver och har att ge. Man kanske inser först efter ett tag att det är trevligt att ha kvar ett träd som ger skugga, särskilt med den senaste sommaren vi hade. Träd ska man i allmänhet vara försiktig med, om man ser på dessa gamla äppelträd så är det ofta 80 år som ligger bakom den karaktär de har idag. Det är värt att bevara.
Har du några särskilda tips till dem som har en gammal trädgård?
Absolut, i boken Trädgårdsform som jag och Viveka Ljungström skrivit så behandlar vi bland annat det som är tidstypiskt för varje årstionde. Det handlar mycket om proportionerna, att kanske hellre låta bli att bygga det där stora trädäcket med loungemöbler, då det riskerar att ta över hela relationen mellan hus och trädgård. Ett annat misstag är olika slags nygjorda betongmurar, som kanske inte passar in i miljön. I samband med uppsvinget för byggnadsvården så har jag faktiskt sett en trend för att försöka ursprungliggöra sin villaträdgård.
Vad roligt att höra att folk börjar tänka tidstypiskt gällande sina trädgårdar! Kan du berätta generellt vad som är typiskt för de olika årtiondena?
Javisst! Oj, det är en stor fråga! Vi har beskrivit det grundligt i boken Trädgårdsform, men jag kan berätta kort om några decennier med tidstypisk stil. Om vi ser på en typ av trädgårdar från tidigt 1900-tal, även kallad Nationalromantik, så är det ofta en naturlik trädgård med slingrande grusgångar och staket i rustika material. Bland träden finner vi oftast björk, ask och ek medan vanliga buskar är syrener och schersmin samt slån. Tomterna kunde ha både en berså och uthus samt ängsytor och naturmark, spaljéer fanns vid eventuella sittplatser.
Senare kom vi in i 1920-talet. Decenniet präglas av prydnadsträdgårdar med friväxande buskar och rabatter med blommor. Rent generellt är det rätt så formella trädgårdar med träd och buskar i raka rader, likväl som raka gångar. Staketen var fint snickrade med olika smala variationer, grindarna var också omsorgsfullt gjorda. Trädtyperna var oftast fruktträd samt oxel och gullregn. Bland buskarna finner vi också schersmin, rosentry och spireor. I växtgruppen perenner planterades frekvent jätteprästkragar, flox, luktpioner och plymspirea. På sommaren dyker atlasblommor, lövkojor och lejongap upp. På tomterna kunde det finnas en sittplats i en berså, en större köksträdgård samt flertalet fruktträd.
Under funkiseran, 1930-talet, så blev det vanligare med en informell trädgård för avkoppling och lek. Det skulle vara lätt att ta hand om, med en stor gräsmatta och självklart en uteplats. Man ser ofta svängda garagenedfarter med gångar i rak kalksten. På tomten finner man ofta befintliga tallar och naturlika buskage samt rododendron. Bland övriga träd finns stamsyren och rönn. I gruppen perenner är det vanligt med vintergröna, funkia och ormbunkar. Till sommarblommorna hörde ofta tulpaner, krollilja och narcisser. Klassiskt för 30-talsträdgårdar är förstås också de vackra men enkla smidesstaketen, trappräckena och grindarna.
Både under 1930- och 1940-talet tilltog egnahemsbyggandet. Områden såsom Enskede, Bromma och Mälarhöjden är exempel på platser i Stockholm där dessa stadsplaner finns. Den klassiska egnahemstomten är rektangulär med huset placerat nära gatan, med en klippt häck som avgränsning. På tomten finner du ofta flertalet äppelträd och plommonträd som placerades på rad, men också stamsyrener och fläder. Ett grönsaksland kunde ofta finnas längre in på tomten. På det stora hela var det en praktisk trädgård som skulle bidra till hushållet och hade en formell karaktär.
Det finns långt fler decennier men om jag avslutar med 1960-talet och dess ”arkitektritade modernism”, så är huvuddragen en informell trädgård med äkta material och mycket platsbyggda lösningar. Till materialen hörde tegel men också kalksten, granit och skiffer. Bland träden fanns rönn och rosenhagtorn och bland perennerna var det vanligt med lavendel och rabattrosor samt murgröna. Infarterna var asfalterade eller av smågatsten, tomterna hade ofta höjdskillnader varpå gjutna trappor användes till de olika nivåerna. Den öppna gräsytan, fri från träd, ligger ofta en bit bort från huset.
Vilken imponerande sammanställning! Om man nu vill göra en förändring i sin trädgård, vad anser du att man ska börja med?
Tack, trädgårdsteori är en hel värld att förkovra sig i! Ja, jag skulle säga att man absolut bör börja med att gå ut och inventera sin trädgård och lära känna den för att sedan börja skissa. Det är mycket enklare att rita om på papper än att gräva bort en hel rabatt i onödan. Man måste tänka praktiskt också och få till en handlingsplan. I regel är det bäst att börja längst bak i trädgården, annars riskerar du att förstöra de partier som är färdiggjorda med transporterna. Nästa steg blir att rada upp vad trädgården ska innehålla. Ofta behöver man en kompost, en köksträdgård, sittytor med planering för morgon- och kvällssol. Men även bilplats och kanske öppna ytor för barnens studsmatta. Man får också komma ihåg att tänka kring insyn och om det finns någon utsikt att bevara.
Det finns många olika detaljer att lära sig mer om, men vad gäller generellt för ett trädgårdsland?
Trädgårdsland behöver vara långt ifrån träd. Risken finns annars att trädens rötter söker sig dit, de flesta trädgårdsväxter vill ha soligt.
Vad gäller generellt för plantering?
Parollen är rätt växt på rätt plats! Rätt mängd sol, jord och fuktighet. Växter kommer inte till sin rätt på fel plats, det ska inte bli en kamp att sköta trädgården. Handelsträdgårdarna delar upp vad växterna kräver för miljö. Skugga och torrhet är det svåraste att lyckas med, till exempel under träd där det är konkurrens mellan rötterna.
En intressant fråga är om man kan plantera för mycket blommor så att dofterna krockar, vad tror du om det?
Ja, det kan faktiskt bli så. Vi uppfattar också blommornas dofter olika, vilket kan göra att vissa kombinationer blir för mycket för somliga. Att kombinera syren och lavendel blir ofta en bra blandning! De avlöser varandra.
Har du några säsongstips nu, tidigt på hösten, vad kan vara bra att göra i trädgården denna årstid?
Det är en fördel att plantera nytt, då jorden är fuktig!
Vad ska man tänka på om man vill plantera närmare husgrunden?
Det bästa är förstås att ha ett parti med grus precis intill grunden, rabatten ska sedan vara utanför gruset. Då stänker nämligen inte jorden upp mot grunden när det regnar, och dräneringen fungerar bättre. Ett vanligt misstag som jag ser är att man gör för små rabatter. Det är viktigt med en större jordvolym som förbättrar klimatet för alla växter. En och en halv meters bredd är ett bra riktvärde. Undvik bar jord! Plantera också marktäckande växter, som dels är vackra och dels håller ogräset borta. En annan sak på samma tema är att försöka samla upp regnvattnet, skaffa tunnor intill stuprören så blir vattningen hållbar rent kretsloppsmässigt.
Det finns många fina gamla äppelträd därute, men vad kan man göra om fruktträden börjat bli lite trötta?
Detta kan ske med gamla träd som inte har fått någon vidare uppmärksamhet. Börja med att göra hål i marken under trädets krona, med jämna mellanrum. Fyll hålen med ett komplett gödningsmedel och vattna! Det går bra med granulerad Chrysan, naturgödsel.
Tack för alla lärdomar Karin! Ha ett fortsatt bra trädgårdsår medan det ännu ej är fruset!
Tack själva!
TACK FÖR ATT DU KIKADE IN!
Text och foto
Bloggar även på www.herrs.se
Bostadsbilder: Fredric Boukari (@fboukari) och Johan Spinnell (@johanspinnell)
