Type and press Enter.

Array
(
    [Bostadstyp] => 1-familjs friliggande villa
    [Adress] => Grisslehamnsvägen 350
    [Område] => Fjäll - Väddö
    [Våning] => 
    [Rum] => 14 rum
    [Area] => 308 kvm
Mätbevis 2023 [Beskrivning uteplats] => [Tomtareal] => 7 841 kvm [Avgift] => [Andelstal] => [Lägenhetsnummer] => )

Grisslehamnsvägen 350

VILLA FJÄLLBO - HISTORISK FASTIGHET MED MÅNGA MÖJLIGHETER

SCENOGRAF: COPPARSTAD FOTOGRAFI: LAYE TEXT: HENRIK & GUSTAV

Denna bostad är såld

Ansvarig mäklare

Adam Smith
Reg. fastighetsmäklare

Bostadsfakta

Bostadstyp
1-familjs friliggande villa
Adress
Grisslehamnsvägen 350
Område
Fjäll - Väddö
Rum
14 rum
Area
308 kvm
Mätbevis 2023
Tomtareal
7 841 kvm

Byggnad

Byggnadstyp
2-planshus med krypgrund
Byggnadsår
1904
Uppvärmning
Luft-luftvärmepumpar, direktverkande el-element & kakelugnar (ej i bruk)
Energideklaration
Utförd 2023-02-02
Energiklass
D
Fasad
Träpanel
Stomme
Träregelstomme
Fönster
3 & 2+1 glas isoler, 2-glas kopplade
Tak
Plåttak
Grundläggning
Krypgrund
Ventilationstyp
Självdrag
Vatten/Avlopp
Enskilt vatten året om. Enskilt avlopp. (Trekammarbrunn med infiltrationsbädd och pumpbrunn som leder vattnet till bädden. Vatten året runt från brunn med kolfilter och syreaktiveringsfilter installerat. Info från 2010.)
Fastighetsbet
Fjäll 25:1

Allmänt om fastigheten

El
52 527 kr/år
VA
3 917 kr/år
Renhållning
2 440 kr/år
Försäkring
10 300 kr/år
Total driftskostnad
69 184 kr/år, utöver detta tillkommer kostnad för fastighetsavgift/skatt 10 500 kr
Drift räknat på
2 personer
Kommentar
Posten el avser även uppvärmning (ca 27,300 kWh). VA avser slamtömning (2,500 kr vartannat år) samt underhållskostnad för pumpanläggning (filter m.m. om ca 8,000 kr var 3:e år). Drift beräknat på 2022.
Taxeringskod
220, Småhusenhet, bebyggd
Taxeringsvärde
2 756 000 kr - Småhusbyggnad 2 081 000 kr, Småhusmark 675 000 kr
Summa pantbrev
2 593 000 kr
Tomtareal
7 841 kvm
Vatten/avlopp
Enskilt vatten året om. Enskilt avlopp. (Trekammarbrunn med infiltrationsbädd och pumpbrunn som leder vattnet till bädden. Vatten året runt från brunn med kolfilter och syreaktiveringsfilter installerat. Info från 2010.)
Rättigheter
Avtalsservitut Brunn Avtalsservitut Kraftledning Mm Förmån: Avtalsservitut: Hushållsvatten, 01-IM1-87/7779.1 Last: Avtalsservitut: Brunn, 01-IM1-87/7706.1 Last: Avtalsservitut: Kraftledning Mm, 01-IM1-90/19730.1

planskiss

SÄLJARNAS FAVORITER I OMRÅDET

Lokal fisk
Köpa färsk och nyrökt fisk i Grisslehamn.
Grisslehamns havsbad
Friska bad i havet!
Fjällbostrand
Med Fjällboholmar, bad i Ålands hav.
Väddöviken
Fina vyer och bad!
Kulturupplevelser
Kista Hembygdsgård och Sjöfartsmuseet.

Arkitekturen

Arkitekt: Föreningen för skollovskolonier 1904

Häverö socken i Norrtälje kommun ligger på gränsen till Uppland. Närheten till Östersjön och det vackra landskapet gör detta till en attraktiv plats. Här finns många byar och samhällen och en av dem är Fjäll där den anrika byggnaden Fjällbo är belägen. Det är en ståtlig gammal timmerbyggnad som bär på en särdeles intressant historia. Låt oss gå tillbaka till 1880-talet och Hedvig Eleonora församling på Östermalm. Hit kom lärarinnan Agnes Lagerstedt hösten 1883 och hon förfärades över vilken fattigdom som fanns bland folkskolans elever. Det dröjde inte lång tid förrän hon beslutade sig för att göra något åt situationen för de klenaste barnen. Sommaren därpå beslöt hon sig för att ta med sig 18 skyddslingar ut till skärgården för en stärkande vistelse. Tillsammans med kollegan Bertha Solman hyrde hon en gård vid Tulka i Häverö. Med 600 kronor i insamlade medel på fickan begav sig de båda damerna norrut. De reste med ångaren Roslagen tillsammans med de 18 barnen. Sommarkolonin i Tulka blev mycket uppskattad och redan samma år började medicinalstyrelsens generaldirektör Magnus Huss att planera för en fortsättning. Han kontaktade kronprinsessan Victoria som blev hedersordförande för “Föreningen för skollovskolonier”. Agnes Lagerstedt satt med i styrelsen och kom att verka som koloniföreståndare under många år. Verksamheten expanderade snabbt och sommaren 1886 fick nästan 500 barn plats på någon av de kolonier som anordnades. De flesta kom att ligga i Häverö. 1904 stod turen till Fjäll där föreningen lät uppföra en ståtlig byggnad som döptes till Fjällbacka. I ett hus strax intill bodde Agnes Lagerstedt själv sommartid tillsammans med tjänarinnan Elsa Andersson vars man också arbetade för kolonin. Fjällbacka heter numera Fjällbo och den rödmålade huvudbyggnaden är numera klädd med gulmålad panel. Läget vid vattnet är lika tilltalande nu som då. Fjällbo är en förhållandevis stor byggnad med två inredda våningsplan. Eftersom byggnaden var avsedd som sommarlovskoloni, skiljer sig dispositionen från de traditionella villor som användes som sommarnöjen eller åretruntbostad. På bottenvåningen finns en hall som leder in till en mycket stor sal med glasveranda. Till vänster om salen finns fyra mindre rum i anslutning till en korridor. Till höger ligger kök med serveringsrum och två rum för personalen. Här finns också en köksingång. En trappa upp finns ytterligare en stor sal samt fem sovrum och ytterligare ett litet rum med fönster. I ett av de fem rummen en rymlig alkov med fönster. Dessutom wc och badrum. Två wc finns också på bottenvåningen. När Fjällbo var nytt fanns varken elektricitet eller wc och vattnet hämtades sannolikt i en brunn på gården. Köket hade vedspis och skafferi och kökspersonalen diskade i lösa baljor som ställdes på bänk eller köksbord. Att sköta ett hushåll vid denna tid var betydligt mer tidskrävande än idag! I början av 1900-talet hade en ny strömning inom arkitekturen vuxit fram. Jugendstilen, ej sällan med nationalromantiska förtecken, dominerade byggnadsverksamheten under många år. Inspirationen kom bland annat från naturen men även från äldre tiders byggnadsskick. Rödfärgade fasader och vitmålade snickerier kom åter till heders och fönstrens överdel försågs med spröjs. Det finns några bilder bevarade från tidigt 1900-tal som visar Fjällbos ursprungliga utseende. Av dessa framgår det att byggnaden är uppförd i liggande timmer och att stommen rödfärgats. Sedan dess har vissa ändringar gjorts och den främsta består i att byggnaden försetts med gulmålad panel vilket sannolikt gjordes för mycket länge sedan, kanske bara några år efter färdigställandet. Man bär nämligen ha i åtanke att timmerhus inte kan brädbeklädas förrän de stått några år och “sjunkit samman”. Det är mycket möjligt att det var så även i detta fall. Fjällbo vilar på en solid grund av natursten och därovan är fasaden klädd med liggande fasspontpanel som är målad i en gul nyans. Byggnaden är uppförd i en och en halv våning under ett svart plåttak som är valmat på gavlarna. På entrésidan finns ett uppbyggt parti i husets mitt, en så kallad frontespis. Även den har valmat tak. Under den en utsmyckad veranda med konstfullt arbetade snickerier. På motstående fasad är mittpartiet utbyggt och förhållandevis högt. Fönstren är småspröjsade, antingen enbart i överkant eller helt och hållet. De är rikt smyckade med överliggare av olika typer. Enda undantaget är glasverandan en trappa upp som har hela, obrutna rutor av nyare datum. Samtliga snickerier är målade i vitt. Det är svårt att inte tjusas av det ståtliga Fjällbo med sitt fantastiska läge vid Väddöviken! Inte nog med att Fjällbo bär på en synnerligen intressant historia, det är också en mycket välbevarad byggnad med många fina detaljer. Fasaden är vacker och har en mycket fin patina. Panelen och de vackra, ursprungliga fönstren drar blickarna till sig, precis som alla vitmålade snickerier som smyckar byggnadens yttre. Interiört finner vi en trivsam hall som en trappa upp mynnar i en ljus och rymlig övre hall med stora, spröjsade fönster. I den nedre salen finns en storslagen glasveranda med vackra gamla fönsterbågar. Så gott som samtliga fönster har bevarats sedan byggnadsåret vilket betyder mycket för det goda intryck som byggnaden gör. I huset finns också flera kakelugnar, både rektangulära och runda. Dekoren är typisk för jugendtiden med ornament hämtade från växtriket. Även dörrar, foder, lister och andra snickerier har bevarats från byggnadsåret vilket gör huset värdefullt. Text av Gustav "Rävjägaren" Bergström.

OMRÅDET

Väddö i Norrtälje kommun är den största ön i Roslagen och kännetecknas av fin natur, vackra Väddö kanal och Ålands hav. Till de största tätorterna hör Älmsta, Grisslehamn och Tomta. Grundskolor (F-6) finns både i Älmsta och Grisslehamn liksom ett flertal förskolor och mataffärer samt gott om närproducerad mat. Hallstavik ligger nära och erbjuder ytterligare grundskoleårskurser, gymnasium och samhällsservice medan Norrtälje står för resten av utbudet. Bland Väddöbygdens smultronställen kan nämnas Roslagens sjöfartsmuseum i Älmsta, Kista hembygdsgård, Rönnskärs udde, Väddö havsbad, Gamla Grisslehamn, Skottviken och fiskeläget i Nothamn. Det finns även golfbana, charmiga butiker och restauranger. SL-buss trafikerar ön och vidare förbindelser till huvudstaden finns via Norrtälje med bekväma motorvägsbussar. Välkommen till en idyllisk och levande landsbygd i Roslagen!