Ny bebyggelse växte upp efter branden och under 1700-talet uppfördes många stenhus som i vissa fall finns kvar än idag, om än i något ändrat skick. Vid Bastugatan finns fortfarande några gamla träkåkar omgivna av trädgårdar, men i övrigt domineras området av stenhus av varierande ålder. På Bastugatans södra sida finns en rad med lite modernare byggnader från 1920-30-talen med en fantastisk utsikt över staden.
Laurinska huset på Bellmansgatan 4-6 är en av Mariabergets mest omskriva byggnader och tillika ett av de hus som bidrar mest till stadsbilden. Det stod klart 1891 och året därpå flyttade en nygift Carl G Laurin in. Laurin var konsthistoriker och dessutom en populär skribent och recenserade teater i Ord och bild och i hans hem samlades dåtidens kulturelit. I huset bodde också konstnärsparet Georg och Hanna Pauli innan de flyttade ut till Villa Pauli i Storängen.
På Badstugatan 40 hade under många år Eugène Jansson sitt hem och han målade många motiv som var inspirerade av de vackra vyerna på Mariaberget. 1899 kom målningen “Besvärsbacken” som ger en stämningsfylld bild av den branta gata som idag heter Brännkyrkagatan.
Nere vid Söder Mälarstrand uppfördes Mariahissen i mitten av 1880-talet. I denna pampiga byggnad anordnades en hiss som gick upp till Bellmansgatan, någon som väsentligt underlättade för alla dem som önskade ta sig upp på Mariaberget. I fastigheten låg under många år den populära restaurangen de Sud och där huserade källarmästaren August Hallner i 22 år. Hallner hade studerat vid Konstakademien och det bidrog säkert till att många konstnärer och diktare samlades i restaurangen. Lokalen dekorerades av Carl Grabow som även smyckat Berns salonger. Högst upp i huset, i tornrummet, huserade “Stjärngossarna”, fem herrar som ägnade sig åt amatörastrologi!
1934 flyttade författaren Ivar Lo Johansson in på Bastugatan 21 och bodde där fram till sin död 1990. Tvärs över gatan låg lekparken Södertäppan som året efter Lo Johanssons död döptes om till Ivar Los park. 1998 invigdes den intilliggande promenadstigen Monteliusvägen som bjuder på en hänförande utsikt över Stockholm. Oscar Montelius var för övrigt arkeolog och riksantikvarie och även medlem av Svenska akademien. Han föddes och dog i familjens hus på S:t Paulsgatan 11 där hans systrar också framlevde sina dagar i föräldrarnas gamla våning.
I mitten av 1960-talet var bebyggelsen på Mariaberget till stora delar i ett uselt skick och i stadsplaneprogrammet Söder 67 förslogs att stora delar av området skulle rivas. Hornsgatan skulle breddas och puckeln skulle sprängas bort. På gatans norra sida skulle höga hus kring öppna gårdar uppföras. För att förhindra en rivning, tillsattes en utredning och man kom snabbt fram till att bebyggelse hade ett synnerligen högt kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde vilket resulterade i ett husen istället renoverades. Tyvärr gick man ofta lite väl hårt fram och en del hus bevarar föga av ursprunglig inredning. På det stora hela är dock Mariaberget ett av stadens intressantaste områden med många välbevarade fasader.
