Västerhöjdsstigen 3

Småskollärarbostaden i Skebobruk

Skebobruk är i allra högsta grad ett samhälle med anor som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det är också den plats där järnhanteringen i Uppland startade. Redan i mitten av 1400-talet fanns en liten järnhytta i Skebo, men det var först 1626 som Stockholmsköpmannen Hindrich Lemmens lät anlägga den första hammarsmedjan vid Skeboån. Det blev starten för Skebo bruks verksamhet. Efter en förödande brand i masugnen på 1680-talet byggdes en ny i intilliggande Edsbro. Inledningsvis bröts malmen lokalt, och bearbetades till stångjärn med hjälp av så kallat "tysksmide".

I början av 1700-talet öppnades gruvan i Dannemora och då hade även en ny teknik införts, det så kallade vallonsmidet. Resultatet blev järn av hög kvalité som i stor utsträckning gick på export, ofta till Sheffield i England. Bruken i Uppland stod under 1700-talet för 10 % av Sveriges järnexport!

Under 1800-talet ändrades verksamheten och vallonsmidet ersattes av lancashireprocessen. På bruket i Skebo byggdes ett plåtvalsverk som tillverkade takplåt vilket blev en populär produkt. En ångsåg uppfördes också och den kom att bli mycket lönsam. I början av 1900-talet sjönk lönsamheten på bruket och 1924 avslutades en nästan 300-årig epok när Skebo bruk gick i konkurs.

Skebobruk, som samhället kallas, präglas än idag av bruksepoken och många byggnader uppfördes under den tiden. Mycket av det gamla finns kvar, inte minst den pittoreska bruksgatan, herrgården från 1770-talet och vägnätet. Det går verkligen inte att missa att detta är en gammal bruksort.

Byggnaden och dess disposition

Intill Skebobruks gamla skola ligger ett bostadshus som tidigare var avsett som bostad för småskollärarinnan. Småskolan utgjorde årskurs ett och två, därefter följde folkskolan med klass tre till sex tog vid. Byggnaden tros ha uppförts på 1870-talet och har detaljer som ser ut att vara hämtade från Landtmannabyggnader av Charles Emil Löfvenskiöld som utgavs 1868 och har många ritningar på byggnader och detaljer. Fönsterspröjset och verandans räcke kan ha kopierats därifrån.

Det var inget stort hus som uppfördes. Det rymde ursprungligen förstuga och två stora rum där det ena disponerades som kök. Någon kammare fanns inte innanför förstugan, bara ett utrymme där spismuren var placerad. Det är möjligt att köket ursprungligen var något av en kokvrå, avskild från det stora rummet. Det är en lösning som förekommer i några av exempelplanerna i Landtmannabyggnader.

På den här tiden var standarden betydligt enklare än idag. Rinnande vatten och avlopp fanns inte på landsbygden. Vattnet hämtades in från en brunn och samlades upp i en slaskhink. Bostadsrummen värmdes av eldstäder och i köket fanns vanligtvis en vedspis som gav värme och användes för matlagning. Fönstren hade enkla bågar som under den kalla årstiden kompletterades med innanfönster.

Många år har gått sedan detta hus uppfördes, men den är ovanligt välbevarad än i denna dag. Några förändringar har dock skett, bland annat har vinden inretts. Där finns ett rymligt sovloft med två fönster och trappa som förbinder utrymmet med förstugan.

Arkitektur

Det sena 1800-talets arkitekturideal präglades av en förkärlek för rikt smyckade fasader med detaljer som idag ofta går under benämningen snickarglädje. Fönsterspröjs av olika typer, profilsågade foder och vindskivor samt i vissa fall också vindskupor eller torn. Panelen var ofta spontad och kunde sättas liggande eller stående eller en kombination därav. Sammantaget resulterade detta i originella och livfulla fasader som är mycket uppskattade idag.

Lärarbostaden i Skebobruk är något av ett smycke och en finfin representant för sin tid. Fasaden är sedan länge klädd med eternitplattor men under den döljer sig troligtvis den liggande fasspontpanel som syns på gamla bilder. I husets mitt finns en grönmålad veranda med kontursågade brädor som målats vita. Den gamla pardörren är målad i samma mörkgröna nyans och i dess övre del sitter spröjsade glaspartier. Fönstren är fantastiska och har en originell spröjsning med romber i övre delen, precis som ytterdörrarna. På gavlarna sitter dessutom spetsiga vindsfönster som även de är spröjsade och verkligen bidrar till trivseln. Skorstenen i husets mitt är av tegel med en fris i överkant. Taket är utformat som ett klassiskt sadeltak och det är täckt med tvåkupigt tegel.

Kvalitéer

Den historiska miljön i Skebobruk utgör en fantastisk bakgrund för den före detta lärarinnebostad som nu är till salu. Det är en oerhört tilltalande byggnad med en svårslagen fasad som får sin huvudsakliga karaktär av den vackra verandan och de oerhört fint spröjsade 1800-talsfönstren. Som ett litet smycke ligger den omgiven av lummig grönska, strax bakom en pampig skolbyggnad.

Interiört finner vi många vackra detaljer som bevarats från husets byggår eller något senare. Spegeldörrar, foder och lister samt panelklädda innertak. I det stora rummet till vänster om förstugan står en gammal vit kakelugn med ett rikt dekorerat krön som sprider värme kulna dagar. Stilen går i tidig nyrokoko och den kan eventuellt vara av lokal tillverkning. I köket finns den gamla spismuren och vedspisen bevarad. Här finns också ett serveringsskåp av äldre datum. Till de främsta detaljerna måste dock de vackra spröjsade fönstren framhållas. De betyder oerhört mycket för exteriören och är en lika viktig detalj inomhus.

Text av Gustav Bergström (@ravjagarn)