Ramshyttan 505

Enklare byggnader på landsbygden hade in på 1800-talet förhållandevis sparsamt dekorerade fasader. Timmerhusen saknade ofta panel och utsmyckningen inskränkte sig ytterdörren som kunde ges en mer bearbetad utformning med foder och överliggare. Det var först under 1800-talets andra hälft panelklädda och rödfärgade byggnader blev vanliga hos allmogen. I takt med att sågade och hyvlade snickerier sjönk i pris, blev det allt mer populärt att smycka bostadshusen. I början av 1900-talet spred sig bruket att måla knutar, vindskivor och fönsterfoder i vitt. Tidigare hade de förstnämnda ofta varit rödfärgade och fönster och dess foder målade i en bruten vit nyans eller i en avvikande färg. Kaggstugan är en vacker byggnad med ett ålderdomligt uttryck som tydligt visar 1800-talets ideal. Timmerstommen är till stora delar klädd med locklistpanel med brädor av olika bredd vilket ger fasaden liv. Gavelspetsarna saknar dock panel, där är timmerstommen bar. Fönsterbågarna är mestadels småspröjsade, men på gavlarna sitter fönster med tre glas i varje båge. På entréfasaden sitter i husets mitt en ståtlig pardörr med doft av 1700-tal. Ovanför den ett spröjsat överljus som släpper in ljus till förstugan. Panel, timmer och snickerier såsom vindskivor och knutbrädor är målade med Falu rödfärg. Fönsterfoder, bågar och karm är målade i två grågröna nyanser. Tillbyggnaden på husets baksida är modern men utformad med respekt för den äldre byggnaden och har således klassiska drag. Fasaden är klädd med locklistpanel och pryds av höga spröjsade fönsterdörrar som målats i samma nyanser som fönstren i det äldre huset. Både nya och gamla delen har tak täckt av lertegel, förbindelsegången har falsat plåttak med väggar helt av spröjsade glaspartier. På gränsen mellan Närke, Värmland och Västmanland ligger Kilsbergen som är en bergskam som sträcker sig mellan Nora och Svartå. Här har järnhanteringen varit en viktig industri, det märks tydligt på alla orter med namn som slutar på hyttan. En av de mest välkända är Pershyttan som bevarar många byggnader från järnhanteringens dagar, inte minst en masugn från mitten av 1800-talet. Byn är idag ett kulturreservat som är väl värd ett besök. I dessa trakter bröts malm som smältes i masugn och förvandlades till järntackor. Tackorna såldes vidare eller förädlades på plats. Stångjärn var en populär produkt. Det var järn avsett att användas till smide. Hyttornas ägare blev ofta förmögna och manifesterade sina rikedomar med stora bergsmansgårdar. Karaktäristiskt för dem var de kronor som monterades på skorstenarna. De var gjorda i gjutjärn och rikt dekorerade, I Ramshyttan uppfördes den första masugnen på 1500-talet. Som mest fanns här 6 stycken bergsmän. På 1770-talet avvecklades den sista hyttan och verksamheten flyttades till Lockhyttan. Istället satsade man på smider och stångjärnshammaren fortsatte att ljuda fram till början av 1900-talet. Även om det var länge sedan verksamheten avvecklades, finns mycket av det gamla kvar. Ramshyttan är en verklig kulturbygd som bevarar värdefull ängsmark och många vackra gamla byggnader.

Byggnaden och dess disposition

Ett av husen i Ramshyttan är Kaggstugan som är den forma smedsbostaden. Den har fått sitt namn efter smeden Kagg som var den sista smed som bodde där. Husets äldsta delar tros härstamma från början av 1700-talet. Byggnaden har emellertid flyttats och byggts om i omgångar, senast 2010 när det gamla huset renoverades och byggdes ut. Kaggstugan är en så kallad parstuga vilket var en mycket vanlig byggnadstyp fram till slutet av 1800-talet. Parstugan består av två stora rum, stugor, som omger ett mittparti bestående av förstuga och en kammare innanför. I detta hus är mittpartiet ovanligt brett vilket gör att rummet innanför förstugan är stort och idag disponeras som vardagsrum. I samband med ombyggnaden 2010 tillkom ytterligare en byggnadskropp på husets baksida och den förbands med den gamla parstugan medelst en glasad gång från vardagsrummet. I parstugan byggdes ett badrum i delar av den högra “stugan” och i den vänstra öppnades rummet upp mot vinden vilket gav en mycket generös takhöjd. En trappa upp inreddes ett rum med mycket charm och en utvändig trappa som leder ned till trädgården. I tillbyggnaden placerades kök, matplats och vardagsrum samt grovkök med tvättstuga.

Kvalitéer

Med ett förträffligt läge i Ramshyttan, i ett historiskt landskap i Kilsbergen, ligger den forna smedsbostaden Kaggstugan, den omges av smala grusvägar, lummig grönska och öppna odlingsmarker med betande djur. Kaggstugans ålderdomliga utseende är mycket tilltalande, precis som den moderna tillbyggnaden som tillfogats på husets baksida. Samspelet mellan gammal och nytt är tveklöst en värdefull kvalité. Interiört finner vi många vackra detaljer. I den gamla delen finns spegeldörrar, troligtvis från 1800-talet och dito tak som bidrar till den tilltalande atmosfären. I vardagsrummet i husets mitt har den öppna eldstaden bevarats och försetts med en insats. Foder och lister är av varierande ålder och speglar husets långa liv. På golven ligger ett nytt trägolv som lades in i samband med utbyggnaden. Tillbyggnaden karaktäriseras av stora ljusinsläpp och kontakten med den omgivande grönskan. Här är det lätt att öppna upp och släppa in naturen. Vintertid ger kaminen värme och det stora höga rummet blir varmt och behagligt. Sammantaget är detta en mycket fin fastighet i tilltalande och historisk miljö.