Svalsta prästgård 1

I Grödinge, på en landtunga med Järnafjärden på den ena sidan och Kaggfjärden på den andra, finns ett av Södertörns vackraste landskap. Sörmland är med rätta omtalat för sina utmärkta jordbruksmarker och som följd av detta råder det inte någon brist på herrgårdar. Det gäller naturligtvis också Grödinge socken med gårdar som Viad och Kagghamra. Grödinge kyrka har anor som sträcker sig tillbaka till 1100-talet då delar av nuvarande kyrkobyggnad uppfördes på mark som tillhörde Svalsta gård. I samband med att kyrkan uppfördes, blev Svalsta prästboställe. Prästgården nämns i skrift redan 1464 i anslutning till den kung Kristians den förstes härjningar. Det sägs också att Gustav Vasa övernattade här under 1500-talet. 1571 drabbades prästgården av en förödande brand men reparerades. Dock beskrivs gården som förfallen och den ersattes under 1600-talet av den byggnad som idag går under namnet Vasastugan. Den flyttades från under 1920-talet till Sandbäck i Vårsta och nyttjas numera av hembygdsföreningen. 1787 uppfördes en ny och ståndsmässig prästgård som har bevarats in i våra dagar.

Byggnaderna

Grödinge prästgård består av flera byggnader. Mangårdsbyggnaden, flygeln som tidigare inrymde pastorsexpeditionen, tiondeboden samt stall och mjölkbod. Mangårdsbyggnaden från 1787 är en ståndsmässig byggnad utformad som en så kallad salsbyggnad med sexdelad plan. Den sexdelade planen växte fram i slutet av 1600-talet och blev under 1700-talet den bostadstyp som användes till herrgårdar, prästgårdar och militära boställen. I byggnader av denna typ ligger förstugan i husets mitt och innanför den en rymlig sal som omges av ett rum på vardera sida vilket ger tre rum i fil. Förstugan omges vanligtvis av kök på ena sidan och kammare på den andra. På detta sätt planerades även Grödinge prästgård och denna planlösning har bevarats in i våra dagar. Mangårdsbyggnaden moderniserades på 1920-talet. Då ersattes de små vindskuporna från 1700-talet av bredare som gav ökade utrymmen en trappa upp. Detta våningsplan disponerades då med hall och tre kammare samt kattvindar. Utbyggnaden med köksingång tillkom tidigare, någon gång mellan 1894 och 1921. Huruvida centralvärme och kopplade fönster sattes in i samband med denna ombyggnad eller om det gjordes senare är inte känt. Den intilliggande flygeln disponerades tidigare som pastorsexpedition. Den var i äldre tider en kuskstuga som fick sin nuvarande utformning på 1920-talet då den höjdes och breddades. Flygeln är numera renoverad och rymmer två bostäder och bevarar bland annat en rörspis, en putsad eldstad som är murad som en kakelugn.

Arkitektur

När Grödinge prästgård uppfördes på 1770-talet var idealen för en ståndsmässig herrgårdsbyggnad i trä en brädfodrad fasad och ett så kallat mansardtak, det vill säga ett brutet tak med två takfall. En liten takkupa var också mycket vanligt i det nedre takfallet. Bruket att rödfärga herrgårdarna var utbrett och riktigt påkostade sätesgårdar målades med linoljefärg i ljusa färger. Fönstren var vanligtvis spröjsade och ökade i storlek under århundradets gång. De gick från småspröjsade till större glas med två eller tre glas i varje båge. Grödinge prästgård bevarar mycket väl det utseende byggnaden haft under överskådlig tid. Bortsett från verandan, de stora takkuporna och utbyggnaden i anslutning till köket, har mycket litet förändrats. Fasaden är klädd med locklistpanel och avdelas vertikalt av knutlådor, dvs brädor som skyddar de timmerknutar som håller samman huset. Gavlarna är höga och ganska spetsiga. Även här finns knutlådor som ger fasaden liv. Det brutna taket är täckt av enkupigt lertegel och har vindskupor på båda sidorna. På husets framsida finns en veranda med genombrutet räcke och plåttak. Köksentrén på gaveln har även den plåttak och en panelklädd ytterdörr. Fönstren är spröjsade med tre glas i varje båge på entréplan och två glas en trappa upp. De är målade i en ljusgrå nyans precis som fodren, förutom i takkuporna där både fönster och foder är rödmålade. Husets huvudentré nås via verandan och har en pardörr med tre fyllningar i varje dörrblad.

Kvalitéer

Många av de äldre prästgårdar som finns i landet har byggts om till oigenkännlighet och bevarar mycket lite av sitt ursprungliga utseende. Grödinge prästgård tillhör undantagen och är en mycket välbevarad byggnad som dessutom har en ansenlig ålder då den uppfördes i slutet av 1700-talet. Tillsammans med den vackra naturen och kyrkan bildar gårdens byggnader ett värdefullt kulturlandskap som minner om den tid när Svalsta var ett kyrkligt och lokalt centrum i Grödinge.

Grödinge prästgård är en fantastisk byggnad, ståtlig och med den ålderdomliga prägeln bevarad. Från den tilltalande verandan som är draperad med klätterväxter, nås husets hall med pärlspont från tidigt 1900-tal. Härifrån leder en dörr in till salen som är husets största rum. Här ligger en vacker fiskbensparkett och här finns också två höga fönster som släpper in mycket ljus. Intilliggande rum disponeras idag som matsal respektive vardagsrum. Denna rumsfil är mycket tilltalande och har en ålderdomlig prägel. Vardagsrummet och intilliggande sovrum har vackra kakelugnar.

Köket är ett verkligt herrgårdskök med stor spismur med vedspis och en modern spis. Här finns också ett rymligt skafferi och ett vackert kilsågat golv i furu. Inredningen är platsbyggd och väggarna lerklinade och målade med äggoljetempera. Det är svårt att räkna upp alla vackra detaljer i detta underbara hus. Bevarat från byggåret är bland annat vackra dörrar med tre fyllningar samt innertak tak. I samband med ombyggnaden på 1920-talet tillkom många andra detaljer, till exempel pärlsponten och andra interiöra snickerier som utgör en värdefull del av husets långa historia.

De renoveringar som gjorts under de senaste 10 åren har utförts med mycket varsam hand vilket gjort Grödinge prästgård till en byggnad utöver det vanliga.