Gamla Tyresövägen 311

1909 började Gamla Enskede att bebyggas. Området kom att bli den första av Stockholms stads trädgårdsstäder och fick snart många efterföljare. 1926 fastställdes stadsplanen för den del av Enskededalen som i folkmun kallas Kärringstan. Namnet kommer av det faktum att gatorna i området namngetts efter kända kvinnor och kvarteren efter kvinnodominerade yrken som hembiträde, kallskänka och baderska. Enligt stadsplanen skulle husen uppföras i trä med inredd vind om så önskades. Villornas fasader skulle behandlas på ett arkitektoniskt tillfredsställande sätt. En annan detalj var att husen placerades relativt nära gatan, med långsidan vänd mot den. Detta är typiskt för Enskededalen. Även om stadsplanen för området är från 1926, så uppfördes en del hus redan på 1910-talet. Det gäller främst tomterna vid Gamla Tyresövägen. Ett av husen från denna tid är Logen 32 som nu är till salu.

Byggnaden och dess disposition

Det var snickare P. E. Engström som köpte tomten Logen 32 och i augusti 1912 fick han byggnadslov för att uppföra en villa i en våning med inredd vindsvåning. Engström bodde då på Margaretavägen 120 och bör ha varit väl bekant med området. Huruvida han själv bosatte sig i huset eller sålde det när det var färdigt, är inte känt. Tyvärr är inte ritningarna till detta hus signerade, men de överensstämmer med typhus XI i Gamla Enskede som ritades av Gustaf Larsson. Eftersom grannhusen i kvarteret Logen 32 också är ritade av Gustaf Larsson, är det rimligt att anta att han även ligger bakom detta hus. Gustaf Larsson var i grunden byggnadsingenjör och kom efter avslutad utbildning att anställas av Per Olof Hallman. Under en kort tid var han SKB:s förste VD och ritade även deras första hus i kvarteret Motorn. Larsson har ritat en hel del åt SKB, bland annat i Blecktornsområdet, men också det originella nödbostadshuset i kvarteret Bergsryggen i Ulvsunda som är uppfört som ett landshövdingehus med bottenvåning i sten och övriga två våningsplan i trä. Ett par villor i Enskede ingår också i Larssons produktion. Logen 32 är en mycket fin villa som enligt de ursprungliga ritningarna disponerades med två rum och kök samt tambur med wc på nedre plan. En trappa upp fanns två rymliga rum samt badrum. Villans huvudingång var verandan på gaveln, men det fanns också en köksingång på baksidan där det idag finns en inglasad veranda. I källaren fanns plats för matvaror, ved och en tvättstuga med vedeldad bykgryta. Bostadsrummen värmdes av kakelugnar och i hallen fanns en liten kamin. I köket fanns vedspis, diskbänk med utslagsho och rinnande kallt vatten samt en mängd skåp. Skafferiet var rymligt och placerades i hörnet. Idag är huset moderniserat, men den ursprungliga planlösningen har bevarats, precis som en stor del av den ursprungliga inredningen.

Arkitektur

Under 1910-talet dominerades arkitekturen av de nationalromantiska strömningarna. Nationalromantiken kan till viss del ses som en försvenskad variant av jugendstilen, men den vittnar också om det stora intresset för äldre tiders arkitektur såsom Vasatidens borgar och allmogens byggnadsskick. Ornament och utsmyckningar fann ofta sin inspiration i äldre byggnadsdetaljer eller i naturen. Småspröjsade fönster är ett mycket säkert kännetecken för periodens hus. Logen 32 är ett mycket fint exempel på tidens arkitektur och dessutom ett hus med en välbevarad fasad. Byggnaden vilar på en förhållandevis hög, gråputsad grund. Därovan är fasaden klädd med liggande respektive stående fasspontpanel. Mot gatan finns ett burspråk med snedställda kortsidor som avslutas upptill av en delvis indragen balkong en trappa upp. På ena kortsidan finns en utbyggnad som utgör villans entré och mot baksidan en glasveranda med balkong ovanpå. Panelen är målad i en brunröd nyans med vita fönsterfoder och eleganta småspröjsade fönsterbågar som går i grågrönt. Taket är utformat som ett klassiskt sadeltak och är täckt av tvåkupigt tegel.

Kvalitéer

Det här är verkligen en fantastisk villa! Exteriören med sina vackra, spröjsade fönster, burspråk och balkonger ger en mycket god bild av 1910-talets byggande. Från den ljusa verandan, kommer besökaren in i en riktigt fin hall med hög panel på väggarna och ett oerhört vackert trapphus som leder upp till övre våningen. Ett genombrutet väggparti med kvadratiska pelare och med konsoler upptill, avskiljer trappan från hallen. Från hallen leder en stor öppning in till vardagsrummet som har ett trivsamt burspråk och en öppen spis som skulle kunna vara insatt på 1960-talet. Här och i de flesta andra rum, finns det gamla trägolvet bevarat. Det finns också gott om vackra snickerier såsom fyllningsdörrar i många olika varianter. I källaren finns en klassisk gillestuga som antagligen inreddes på 1950– eller 1960-talet. Den har öppen spis som bidrar till trivseln. Eftersom grunden är hög, är källarfönstren förhållandevis stora och släpper in mycket ljus. De är lika vackert spröjsade som övriga fönster.

Text av Gustav "Rävjägaren" Bergström