Långvinds herrgård 114

28 ROK 340 KVM 10 000 000 KR

Se bilder Planritning

MAKALÖS HERRGÅRD I IDYLLISK BRUKSMILJÖ VID HAVET

FOTO: JAHNSON STYLING: COPPARSTAD TEXT: LUNDGREN

I en idyllisk bygd intill Bottenhavets vatten stoltserar denna makalösa herrgård med anor från 1799. En stor ombyggnad, beställd av brukspatronen Wilhelm Söderhielm, slutfördes 1896 och herrgården är med sin snickarglädje ett mycket fint exempel på schweizerstilen som var på modet vid den här tiden. Det är nästan som om klockorna stått stilla sedan dess, och genom en pietetsfull renovering under de senaste tjugofem åren har den forna glansen återställts. Nästan allt är i original från 1800-talet, och det som inte gått att bevara har återskapats av de kunniga hantverkarna. Detaljer såsom kakelugnar, bröstpanel, kassettak, takmålningar och stavparkett ger rummen en vacker inramning. Det är en ovanligt stor byggnad om tjugoåtta rum, så här erbjuds bra förutsättningar för den som vill driva gästgiveri, kursgård eller dylikt i en historiskt autentisk miljö. Läget är underbart, och utanför den vackra tomten med damm har man ängar, åkrar och natur som bjuder in till utflykter, promenader, vandring och skidåkning. I närheten finns småbåtshamn, badbrygga och fina fiskeplatser. Långvinds bruk är levande, och aktiviteter såsom midsommarfirande, musikuppträdande, allsång och bruksvandringar anordnas.

Visningar

Kontakta mäklaren för mer information om visningar.

Fakta

BOSTADSTYP

Friliggande villa

UPPLåTELSEFORM

Friköpt

ADRESS

Långvinds herrgård 114

OMRåDE

Enånger

RUM

28 rum

AREA

340 kvm + 999 kvm biarea, taxeringsinformation

PRIS

10 000 000 kr

TAXERINGSKOD

220, Småhusenhet, bebyggd

TAXERINGSVäRDE

1 637 000 KR - Småhusbyggnad 801 000 KR, Småhusmark 836 000 KR

SUMMA PANTBREV

822 000 KR

TOMTAREAL

17 875 kvm

VATTEN/AVLOPP

Enskilt vatten året om. Enskilt avlopp

PLANBESTäMMELSER

Områdesbestämmelser (2023-03-01) Anmälningsplikt Byggnadsminne (2009-09-08)

RäTTIGHETER

Gemensamhetsanläggning: Hudiksvall Långvind GA:10 ändamål: Avloppsanläggning, Gemensamhetsanläggning: Hudiksvall Långvind GA:11 ändamål: Elledning och/eller belysning, Gemensamhetsanläggning: Hudiksvall Långvind GA:9 ändamål: Vattenförsörjning

Byggnad

UPPLåTELSEFORM

Friköpt

BYGGNADSåR

1799

UPPVäRMNING

Bergvärme

FASAD

Trä

STOMME

Timmer

FöNSTER

Blandat 1, 2, 3 och 4-luftsfönster med blåst glas

TAK

Plåt

FASTIGHETSBET

Långvind 2:4

Driftskostnader

UPPVäRMNING

50 000 kr/år

VäG, SAMF

1 000 kr/år

FöRSäKRING

24 000 kr/år

FöRSäKRINGSBOLAG

Trygg Hansa

TOTAL DRIFTSKOSTNAD

75 000 kr/år, utöver detta tillkommer kostnad för fastighetsavgift/skatt 10 074 KR

KOMMENTAR

Avgiften för uppvärmning är ett snittpris och innefattar även el. Avgiften för samfällighet är ungefärlig.

Bostadsbeskrivning

Allmänt

I samband med att nuvarande ägare övertog Långvinds herrgård för cirka tjugofem år sedan påbörjades en omsorgsfull renovering och restaurering. Nytt plåttak har lagts, verandan rustats upp och fasaden målats om. Källaren har dränerats och hela entrévåningen renoverats. Den engelska parken har röjts och lusthuset på sin egen lilla ö setts över. Ett nytt modernt kök har färdigställts, men den gamla svartemaljerade järnspisen som sattes in under en renovering på 1950-talet finns kvar och är fortfarande i bruk. En mathiss från 1800-talet transporterar maten upp till serveringsrummet på övervåningen – herrgårdens festvåning – och i flera av rummen finns knappar som förr i världen användes för att påkalla tjänstefolkets uppmärksamhet.

Entrévåning

Herrgården andas verkligen snickarglädje, och mest iögonfallande exteriört är verandan som sträcker sig över tre våningar. Nederdelen är inglasad och utgör en välkomnande entré till detta makalösa hem. Innanför väntar en luftig tambur med ingångar till flankerande rum och en majestätisk spiraltrappa i gjutjärn som leder upp till övervåningen. Förutom de många rummen består entrévåningen även av kök och tre badrum. I köket är det rejält tilltaget med både arbetsyta och förvaring, och här kan flera laga mat tillsammans utan att det blir trångt. Den stora köksön har två infällda diskhoar, och ytterligare en finns i en av köksbänkarna. Den bevarade emaljspisen från 1950-talet kompletteras av en spishäll och dubbla ugnar av modernare snitt. Ett intilliggande rum inrymmer fyra kyl- och frysskåp.

Övervåning

Herrgårdens övervåning är iordningställd med både sovrum och representativa rum såsom salong och matsal. Från den övre hallen leder pardörrar ut till en öppen veranda med intagande utblick över parken framför huset, och till höger när man kommer upp från trappan ligger det rum vars mörka inredning skvallrar om att det var husets rökrum. Hit drog sig herrarna undan efter middagarna för att röka cigarr. Matsalen och salongen är pampiga rum i fil med stavparkett i ek, kakelugnar i nyrenässans och flera fönster som ger ett fantastiskt ljusinsläpp. En spännande detalj är att matsalens dörröverstycken innehåller vapnen för de familjer som genom seklerna ägt bruket. Innanför matsalen ligger herrgårdens serveringsrum som förbinds med köket medelst en mathiss. Ett annat iögonfallande rum är det så kallade Blåklintsrummet som ligger i ett hörn med vacker utsikt över dammen. Rummets bevarade tapet från 1890-talet är mycket ovanlig för sin tid, och trycket med verklighetstrogna buketter dyker annars upp först på 1910-talet. I ett av hörnen ståtar en kakelugn vars mönster liknar tapetens.

Vindsvåning

Från den övre hallen leder trappan vidare upp till herrgårdens vind som även den är inredd med flera rum. Snedtaken ger rummen karaktär, och dagsljuset letar sig in genom charmiga takkupor. Från verandadelen leder pardörrar ut till en balkong med hänförande utsikt.

Trädgård

Herrgårdens trädgård anlades som en engelsk park, och i samband med renoveringarna under de senaste decennierna har den röjts upp och gjorts fin. Växtligheten består av bland annat lind, ek, alm, ask, lönn, lärk, hagtorn, apel, syren och sibirisk ärtbusk. Med byggnadens representativa framsida som fond breder trädgården ut sig i väster, och det finns även inbjudande gräsytor på den lummiga baksidan och nere vid dammen. En bro leder över till en konstgjord ö med lusthus.

Arkitektur

ARKITEKT: Erik Alfred Hedin & Johan Laurentz

Arkitektur

I mitten av 1800-talet växte en ny arkitekturstil fram som kom att bli mycket populär för villor och sommarhus. Den kallas schweizerstilen eftersom inspirationen i huvudsak kom från de byggnader som fanns på landsbygden i Schweiz. Karaktäristiskt för stilen var asymmetriska fasader med rik dekor med lövsågade detaljer. Verandor och torn användes också för att ge fasaden liv. Färgsättningen var förhållandevis mustig med flera olika kulörer som gjorde att dekoren verkligen kom till sin rätt. Långvinds herrgård är en ovanligt stor byggnad, till stora delar uppförd i tre våningar samt källare. Byggnadskroppen är asymmetriskt uppbyggd med en tillbyggnad på vänster sida som står vinkelrätt mot huvuddelen. Fasaden är klädd med fasspontpanel, stående under fönstren och liggande mellan dem. De olika fälten delas in av släta brädor med profilerade kanter. Dekoren är rik med fönsterbröstningar med figursågad dekor, konsoler, spån och kluvna, svarvade spjälor. Husets mest iögonfallande detalj är den storslagna verandan som är hela tre våningar hög. Den bärs upp av svarvade pelare och figursågade konsoler. Den nedersta delen är inglasad med spröjsade fönster, på övriga våningsplan är den öppen.

Ombyggnaden

Herrgården uppfördes redan 1799–1805 i liggande timmer. Den var två våningar hög och hade en vind med två gavelkammare. På en bild tagen någon gång under 1870–1880-talen syns en stram byggnad med fasad av rödmålad, stående panel och vitmålade fönster och foder.

Wilhelm Söderhielm, som övertog Långvind på 1870-talet, önskade en mer praktfull mangårdsbyggnad och anlitade 1881 två arkitekter som fick rita ett förslag till ombyggnad av herrgården. Arkitekterna var Erik Alfred Hedin och Johan Laurentz. Den senare kom att bli en framstående Stockholmsarkitekt. Projektet blev dock inte av och ritningarna förpassades till arkivet. Tio år senare var det dags igen och då fick Sven Malm i uppdrag att göra ett nytt förslag. Malm hade ritat många hus i Sundsvall och var en ofta anlitad arkitekt. Resultatet av hans arbete blev en praktfull byggnad i schweizerstil. Redan samma år byggdes den mäktiga veranda som köptes från en snickerifabrik i Stockholm. Under följande år fortskred ombyggnaden. Huskroppen förlängdes och fasaden försågs med ny panel och mycket rik och tidstypisk dekor. 1896 var ombyggnaden fullbordad och resultatet blev en herrgård som än idag saknar motstycke.

Det var en genomgripande ombyggnad som gjordes. Huset byggdes till på ena gaveln och i denna del rymdes bland annat kök, serveringsrum, jungfrukammare och gästrum. Den gamla byggnadskroppen omdanades helt. På bottenvåningen inreddes kontor, en mindre matsal samt några rum av privat karaktär. En trappa upp skapades en praktfull salong och en stor matsal. Intill låg rökrum och flera mindre bostadsrum. Bredvid matsalen placerades serveringsrummet som hade mathiss ned till köket på våningen inunder. Dessutom fanns ett modernt signalsystem i huset så att brukspatron och hans familj kunde ringa på tjänstefolket när de helst önskade. Vinden byggdes också om och hela 8 gästrum inreddes.

Interiörerna utformades i tidens stil vilket innebar en synnerligen rik dekor. Taken i de förnämsta rummen dekormålades med limfärg med de mest fantastiska motiv och försågs med stuckaturer. Nya kakelugnar ersatte de gamla som i vissa fall flyttades till ett enklare utrymme i det stora huset. Många kakelugnar köptes från Stockholm, bland annat levererade Rörstrand de två som står i salongen en trappa upp. Foder, lister och golv målades så att de skulle ge intryck av att vara utförda i ek. Ett helt nytt kök inreddes också med ett trapphus som sträckte sig från källare till vindsvåning. I några rum bevarades delar av den äldre inredningen. Bland annat finns en kakelugn från byggnadsåret i kontoret på nedre botten. Den tros vara tillverkad av kakelugnsmakare Silfvernagel i Hudiksvall som även tillverkat den kakelugn som idag står i källaren, men som tidigare stått i ett bostadsrum.

Kvalitéer

Efter en period av förfall, köptes herrgården 1999 av Elina och Jonatan Mytnik. Under deras tid har herrgården genomgått en mycket pietetsfull renovering och det gamla träslottet har återfått sin forna glans. Fasaden är numera målad i 1896 års färgsättning och interiörerna har behandlats med sällan skådat pietet. Äldre detaljer som tapeter och målningar har bevarats och det som gått förlorat har rekonstruerats.

Paradvåningen, en trappa upp, består av många och påkostade rum. Här finns bland annat matsal, salong och det så kallade blåklintsrummet som har kvar originaltapeter från 1890-talet. Matsalen har ett makalöst kassettak med rik målad dekor och en kakelugn i nyrenässans med så kallat “pottkakel”. På detta våningsplan finns också det forna rökrummet, serveringsrummet och en övre hall med pardörrar ut till den vackra verandan. Uppe på vinden finns flera underbara gästrum med en storslagen utsikt över omgivningarna.

Det går inte att nog prisa denna underbara byggnad! Det är ett stycke unik kulturhistoria som nu är till salu.

Architecture
Architecture

Område

Långvinds bruks anor går tillbaka till 1687. Det är en idyllisk bygd med såväl vacker natur och närhet till havet som många historiska sevärdheter från brukets glansdagar. I anslutning till den gamla kajen där malm och hyvlat virke förr i världen lastades finns en småbåtshamn och en badbrygga. Utanför bebyggelsen, åkrarna och ängarna bjuder storslagen natur in till utflykter, promenader, vandring och skidåkning. Cirka sex kilometer bort ligger Långvinds fritidsområde med bland annat havsbadsstrand, klippbad och badsjö. Särskilt sommartid lever bruket upp och aktiviteter såsom midsommarfirande, musikuppträdande och allsång anordnas. På hösten är det skördesmarknad, och i det gamla kolhuset arrangeras en trevlig oktoberfest. Järnbruket: Långvinds bruk grundades 1687 av bergmästaren Petter Svedberg, senare adlad Schönström, samt borgmästaren och faktorn vid gevärsfaktoriet i Söderhamn, Magnus Blix den äldre. Magnus Blix hade tidigare köpt järn från Ljusne bruk men var inte nöjd med kvalitén. Tillsammans med Svedberg lät han därför uppföra en masugn och en hammare med två härdar. Järnbruket kom i mitten av 1700-talet att ägas av Brita Behm som kallades Järn-Brita. Hon var mycket viljestark och köpte ut sina två manliga kollegor. Under hennes tid rustades bruket upp och det byggdes nya vägar genom långvindsskogarna. Förutom Långvind ägde Järn-Brita också Axmars bruk. 1803 blev familjen von Stockenström ensam ägare till bruket. 1800-talets första hälft blev Långvinds glansperiod. Bruket hade nu tre hammare och sex härdar. Detta gjorde att Långvinds bruk, inklusive en filial i Boda, hade fem hammare och tio härdar. 1873 övertogs bruket av Wilhelm Söderhielm som kom att driva jord- och skogsbruket efter att järnbruket avvecklats i början av 1890-talet. Det var också han som lät göra den magnifika ombyggnad som påbörjades 1891.