Engwalls väg 12

En villa i Uttrans villasamhälle

I början av 1900-talet var tuberkulosen en fruktad sjukdom som angrep luftvägarna och framförallt kunde botas med sanatorievård vilket innebar frisk luft, vila och näringsrik mat. Av den anledningen uppfördes en mängd sjukhus i landet. Dessa placerades helst på högt belägna eller havsnära platser, ej sällan omgivna av höga tallar. Vid Uttran uppfördes två sanatorier, Söderby sjukhus och Uttrans sjukhus. Söderby invigdes 1910 och Uttran 1923.

För att underlätta kommunikationerna till sanatorierna, infördes hållplatsen Uttran på Västra stambanan. Tack vare järnvägen blev det attraktivt att bosätta sig på platsen och 1930 fastställdes den första stadsplanen för Uttrans municipalsamhälle. Det var stadskartografen J Hilding som skapade planen. Karaktäristiskt för de tomter som styckades av vid denna tid var att de var stora, minst 1 500 kvadratmeter. Först 1964 ändrades planen och minimistorleken sänktes till 600 kvadratmeter.

De hade dock sålts en hel del tomter innan 1930. Marken ägdes av godsägare Wilhelm Engwall som runt 1910 lät uppföra en magnifik villa åt sig själv. Engwalls villa blev mycket påkostad med finesser som rinnande vatten och WC, det var moderniteter som var mycket ovanliga på landsbygden. Wilhelm Engwalls minne lever kvar än idag genom att en av gatorna i området döpts till Engwalls väg.

Byggnaden och dess disposition

1939 bröt det andra världskriget ut vilket ledde till att det blev svårt att få tag åtskilligt av det som behövdes för att bygga hus. I städer och större samhällen avstannade byggandet av flerfamiljshus nästan helt. Fortfarande byggdes dock en del villor.

I maj 1941 inkom Gunnar Persson med en förfrågan om att få uppföra en villa på en tomt på Engwalls väg 12. Byggnadsritningarna var signerade Arild Persson i Malmö och framtagna i mars samma år. De visar en suterrängvilla med en fullt inredd källarvåning som till stora delar låg ovan jord.

Husets entré förlades till det nedre planet. Här fanns förutom kapprum ett badrum samt garage, tvättstuga, pannrum, matkällare och ett utrymme som på ritningen benämns “lab.” vilket skulle kunna vara en förkortning av laboratorium. En trappa upp fanns villans huvudplan som disponerades med ett mycket stort vardagsrum med fönster i tre väderstreck samt öppen spis. I hallen fanns ett wc samt dörrar in till två sovrum samt serveringsrum. Serveringsrummet förband vardagsrummet med köket och erbjöd förvaring för sådant som hörde måltiden till, exempelvis porslin, uppläggningsfat och dukar. Köket hade separat köksingång från husets baksida. Innanför köket fanns ytterligare ett sovrum som var avsett för hembiträdet.

Högst upp i huset finns en vindsvåning med ett allrum och två sovrum. Dessa finns inte med på ritningarna från 1941 och vinden kan således vara inredda något senare. Vinden nås via en charmig och brant trappa placerad i serveringsrummet. Sedan byggåret har inga större förändringar gjorts förutom att ett garage byggts till på husets ena sida och merparten av fönstren bytts ut.

Arkitektur

Sommaren 1930 gick den omtalade Stockholmsutställningen av stapeln och genom den blev den breda allmänheten bekant med den nya arkitektur som vuxit fram i slutet av 1920-talet. Funktionalismen, som den nya riktningen kallades, innebar strama och eleganta fasader utan onödig utsmyckning. Stora fönster, balkonger och platta eller svagt sluttande tak blev med ens högsta mode. Arkitekturen förändrades en del under 1930-talet och början av 1940-talet men inte i någon avgörande utsträckning. Det är först i mitten av 1940-talet som en uppdaterad modernism slår igenom.

Villan på Engwalls väg är ett fint exempel på tidens byggande. Placerad i en sluttning och omgiven av höga träd framstår den som något av ett idealhus från tiden. Byggnadskroppen är utformad i vinkel och har valmat tegeltak med små lunettfönster. Fasaden är slätputsad och avfärgad i en gul nyans. I husets mitt finns en svartmålad dörr med runt fönster. Ett fribärande skärmtak agerar väderskydd. Fönstren är 1-3 lufter breda och vitmålade. Mot husets baksida finns en fönsterdörr från vardagsrummet samt en köksingång.

Kvalitéer

Den gula 1940-talsvillan i Uttran är en tidstypisk och vacker byggnad inbäddad i lummig grönska. Villan är utformad som ett suterränghus med inredd vind och därför mycket rymlig. I vardagsrummet ligger parkettgolv och här finns också en tidstypisk öppen spis som sprider värme och trivsel. Rummet är inte bara stort, det är också ljust tack vare att det har fönster i tre väderstreck.

Det finns många fina detaljer bevarade, inte minst måste det välinredda serveringsrummet framhållas. Det har en fantastisk inredning med luckor och beslag från tiden. Det finns också många garderober som även de bevarats från byggnadsåret, precis som dörrar, foder och lister. Den tidstypiska trappen upp till vindsvåningen måste också nämnas.