Riddersviksvägen 172

Begonian 24

Hässelby villastad växte fram i början av 1900-talet då greve Carl Trolle-Bonde på Hässelby slott började stycka av mark och sälja tomter. Tack vare järnvägen till Lövsta, som togs i bruk 1889, var kommunikationerna till Solna och Stockholm utmärkta. Hållplatsen, som inledningsvis hette Riddersvik, bytte 1920 namn till Hässelby villastad och trafikerades fram till 1956.

Hässelby villastad låg på den tiden i Spånga. 1926 bildades en egen landskommun, Hässelby villastads köping. Ett kommunhus uppfördes på Riddersviksvägen. Där fanns också post och polisstation. 1949 blev köpingen en del av Stockholms stad och därefter har villastaden expanderat, framförallt under 1960-1970-talen.

Riddersviks gård, i det nordvästra hörnet av Hässelby villastad, har anor som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Huvudbyggnaden härstammar från 1760-talet då hovkällarmästaren Elias von Langenberg lät uppföra gården som sommarnöje. Sonen, som för övrigt hade samma namn som sin far, ärvde egendomen 1790. Under hans tid införlivades intilliggande Lövsta by med Riddersvik. Sonen anlade också en engelsk park och uppförde ett litet tempel som finns kvar än idag. År 1885 såldes gården till Stockholms stad.

Byggnaden och dess disposition

Under 1960-talet byggdes det åtskilligt i Hässelby villastad. I kvarteret Begonian, inte långt från Riddersviks gård, uppfördes ett radhusområde som ritades 1964 och stod klart i sin helhet sommaren 1967. Byggherre var byggnadsfirman Block & Sten som uppförde husen i egen regi. Radhusområdet ritades av arkitekt Helge Jakobsson. Planlösningarna skilde sig något åt men grunden var densamma. De större hade fem sovrum en trappa upp, de mindre tre.

Det hus som nu är till salu disponerades ursprungligen med en källaren som rymde gillestuga, pannrum, förvaring och tvättstuga. Bottenvåningen hade kapprum och wc, ett mindre sovrum, vardagsrum med öppen spis samt ett stort kök med matplats. En trappa upp fanns ytterligare 3 sovrum samt ett stort badrum med wc. Garderober och klädkammare gav gott om plats för förvaring.

Radhusen var påkostade vilket inte minst de stora vardagsrummen med öppen spis vittnar om. Köken fick en tidsenlig inredning med både kylskåp och skafferi. De var dessutom utformade som barkök som öppnade upp sig mot matplatsen.

I slutet av 1970-talet byggde övervåningen ut vilket resulterade i ytterligare två sovrum en trappa upp. Det lilla sovrummet på entréplan har integrerats med kapprummet som på så sätt blivit rymligare och fått altandörr ut till trädgården.

Arkitektur

1960-talets arkitektur kännetecknas av en mer storskalig modernism jämfört med 1950-talets mer folkhemsbetonade fasader. Spritputs, ädelputs och tegel var vanliga fasadmaterial, precis som obehandlad betong eller betongskivor med frilagd ballast. Även trä var populärt och förekom på villor och radhus, ofta som accent till puts eller tegel. En tidstypisk detalj från tiden är platta tak som fortsätter en bit ned på fasaden och bildar en sarg. Enluftsfönster, fönster med bara en båge, var mycket vanliga, men i vardagsrum sattes ofta fönsterbågarna ofta samman till så kallade fönsterband.

Radhuset på Riddersviksvägen har en tilltalande utformning och bevarar i stora drag sitt ursprungliga utseende. Fasaden är putsad i en ljusbeige nyans med utbyggda partier på baksidan som är klädda med blåmålad träpanel. Entrén nås via en tidstypisk trappa med svartmålat betongräcke. Ytterdörren är utförd i ädelträ med en liten glasruta i överkant. Den är placerad i en med rött tegel fodrad nisch som är mycket elegant. Mot gårdssidan finns stora fönsterytor, en balkong med glasfront samt uteplats med en liten förrådsbod som är utförd i vitmålad panel. Fönstren är vitmålade bevarade sedan byggnadsåret.

Kvalitéer

1960-talet var en gyllene epok i det svenska bostadsbyggandets historia. Det byggdes mycket och kvalitén var fortfarande hög. Bostäderna var dessutom välplanerade och ytorna större än på 1940–1950-talen. Det radhus som nu är till salu är ett riktigt fint exempel på tidens byggande och dessutom välbevarat och fyllt av fina detaljer.

Det rymliga vardagsrummet med stora fönsterytor och öppen spis är en kvalité som inte kan underskattas. Detsamma gäller köket som bevarar sin ursprungliga inredning med fanerade luckor av ädelträ. Det finns också gott om förvaring i riktigt snygga garderober! Fanerade innerdörrar, trägolv och ursprungliga fönster är också detaljer som gör detta till ett finfint boende som står sig mycket väl i jämförelse med dagens nyproduktion.

Text av Gustav Bergström (@ravjagarn)