Hummeltorpsvägen 13

Huset

Hummeltorp nämns för första gången i registren år 1643. På platsen har människor dock bott sedan stenåldern. En boplats med fynd som verktyg och pilhuvuden hittades under 1970-talet cirka 100 meter från huset. Nuvarande boningshus uppfördes enligt efterforskningar runt 1850 och därmed i en tid där industrialismen ännu inte tagit fart i Sverige. Det är byggt med metoder som krävde mycket arbetskraft, med en timmerstomme och en grundläggning av naturstenar. Bostadshuset har på senare år byggts om och ut med verandor och takkupor. Fasaden är faluröd och detaljer som fönsterfoder, knutar och vindskivor är vitmålade.

Hummeltorp

I Grödinge, på en landtunga med Järnafjärden på den ena sidan och Kaggfjärden på den andra, finns ett av Södertörns vackraste landskap. Här, i anslutning till det böljande odlingslandskapet, ligger gården Hummeltorp som nu är till salu. Sörmland är med rätta omtalat för sina utmärkta jordbruksmarker och som följd av detta råder det inte någon brist på vackra herrgårdar. Det gäller naturligtvis också Grödinge socken. En av herrgårdarna i trakten är Kagghamra gård som år 1925 köptes av biokemisten Olof Arrhenius som kom att grunda Grödinge hembygdsförening. Arrhenius var son till Svante Arrhenius som fick nobelpriset i kemi och som också gett namn till Arrheniuslaboratoriet på Stockholms Universitet.

Den mest omtalade gården i trakten är sannolikt Viad vars huvudbyggnad utgörs av ett pampigt stenhus i senempire. Här inrättades 1930 en så kallad försöksgård med inriktning på husdjursförädling. Den drevs av Institutet för husdjursförädling som var ett privat forskningsinstitut som bildats två år tidigare tack vare en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. På gården uppfördes en 80 meter lång ladugård som bevarats in i våra dagar. 1950 blev verksamheten en del av Lantbrukshögskolan som idag gått upp i Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Byggnaden och dess disposition

Gården Hummeltorp har anor som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Platsen har varit bebodd sedan stenåldern och namnet Hummeltorp är belagt sedan 1643. Den byggnad som nu är till salu uppfördes troligtvis i mitten av 1800-talet. Sannolikt gjordes någon form av ombyggnad i anslutning till sekelskiftet 1900, en tid när många äldre byggnader uppdaterades efter nya ideal med verandor och brokvistar.

Hummeltorp är en förhållandevis stor och påkostad byggnad vars planlösning ursprungligen var identisk med den så kallade salsplanen. Det är en sexdelad plan med tre rum i fil på ena långsidan. Parallellt med den ytterligare en rumsfil med förstuga samt en kammare på vardera sida. Hummeltorp har dock byggts om och väggen mellan kök och intilliggande kammare har tagits ned vilket skapat ett stort kök med matplats. De två rummen på andra gaveln nyttjas idag som badrum/bastu och tvättstuga. Förstugan med trappa upp till övervåningen och det rymliga vardagsrummet har bibehållits intakta. På övervåningen finns dessutom en rymlig hall med kamin samt tre sovrum. När huset var nytt var standarden betydligt enklare än den är idag. Rinnande vatten och avlopp var inte att tänka på. Detsamma gällde elektricitet och centralvärme. Vatten hämtades i brunnen och bostadsrummen värmdes upp av kakelugnar eller kaminer. I köket fanns en öppen härd eller en vedspis, skafferi och någon form av bänkskåp. Fönstren hade enkla bågar som kompletterades med lösa innanfönster under den kalla årstiden.

Arkitektur

Landsbygden förknippas i ganska stor utsträckning med panelklädda och rödfärgade byggnader, åtminstone i denna del av landet. Seden att rödfärga bostadshusen sträcker sig tillbaka till 1700-talet då började man rödfärga husen i städerna och större gårdar på landsbygden som tidigare varit obehandlade och blivit grå. Det blev också allt vanligare att klä in timmerhusen med panel vilket både skyddade stommen och gav dem ett mer förnämt utseende. Under 1800-talet spred sig detta bruk till enklare byggnader och i slutet av decenniet hade de flesta hus fått färg och klätts med panel. Ytterligare förändringar kom under 1800-talets andra hälft. Då växte sågverksindustrin sig stark vilket resulterade i en panelarkitektur som levde kvar ett par decennier in på 1900-talet. Tillgången till sågade och hyvlade trävaror gjorde att husen fick en riklig dekor med snickarglädje som även kom äldre byggnader till del i samband med ombyggnader. Vid den här tiden blev det vanligt med rikt dekorerade verandor, både öppna och glasade.

Hummeltorp är en klassisk byggnad med doft av förra sekelskiftet. Fasaden är klädd med rödfärgad locklistpanel och därovan hittar vi ett tegeltäckt sadeltak. Byggnadskroppen är ganska djup och har en stor, öppen veranda på ena gaveln och en glasveranda på vardera långsidan. På långsidorna finns också stora takkupor med dubbla fönster som släpper in mycket ljus. Fönstren är grönmålade och övriga snickerier har målats i en bruten ljus grågrön nyans. Det finns gott om snickarglädje i form av fönsteröverstycken och en konstfullt dekorerad öppen veranda.

Kvalitéer

Under åren 2008–2012 genomgick den gamla gården en genomgripande renovering med ny fasad och interiörer. Huset kompletterades med verandor och i samma veva tillkom de stora, ljusa takkuporna. Fasaden målades med ljus Falu rödfärg som har en mycket tilltalande nyans. Resultatet är en vacker byggnad med mycket karaktär. Alla byggnadsdetaljer har valts med omsorg, inte minst de vackra spegeldörrarna. I några rum sitter numera höga golvsocklar som precis som övriga snickerier är fint profilerade. I köket finns en riktigt fin eldstad med öppen härd och vedspis. Även vardagsrummet har en eldstad som bidrar till trivseln och dessutom hjälper till att värma upp huset.