Torsåker Sockenstugan 1

Sockenstugan i Torsåkers församling i Södermanland var färdigbyggd i maj 1786. Socknarna hade då fått ett utökat ansvar för den lokala verksamheten i sin församling. Församlingens kyrkoherde ansvarade för dessa sockenstämmor, som blev det högsta beslutande organet i en socken eller församling. Den första gången sockenstugan i Torsåker nämndes i ett mötesprotokoll var den 14 maj 1786, då ett möte hölls i den nyuppförda stugan som låg trehundra meter söder om församlingens kyrka. Stugan hade två våningar med sammanträdeslokal i undervåningen. Där fanns också ett kök och lokaler för tillfälliga besökare. Övervåningen kunde nås genom en lucka och en stege från undervåningen, en möjlighet som snart visade sig blir ett populärt alternativ för fattiga med dåliga övernattningsmöjligheter. Under 1800-talet började Sockenstugan hyras ut samtidigt som salen utnyttjades till sockenstämmorna. Man byggde då en trappa upp till övervåningen och inredde ett andra sovrum där.

Sockenstugan i Torsåker

Sörmland är ett fantastiskt landskap med underbar natur som får sin karaktär av böljande åkrar, sjöar och skogsområdet av skiftande typer. Den svenska naturen när den är som bäst. I dess södra del ligger Torsåkers socken som numera är den del av Gnesta kommun. Här finns det gott om lämningar från järn- och bronsåldern och dessutom fem fornborgar. Kyrkan har anor som sträcker sig tillbaka till 1100-talet. Dagens utseende präglas dock i stor utsträckning av de ombyggnader som gjordes på 1700-talet. En intressant detalj är att delar av kyrkbänkarna tros vara från 1615 vilket är en ansenlig ålder! Begreppet socken kan tarva en förklaring. En socken var en föregångare till kommunen och församlingen. Dess högsta beslutande organ var sockenstämman som vanligtvis hölls i sockenstugan och leddes av kyrkoherden. I samband med kommunreformen 1862 skapades kommuner och församlingar som delade på de uppgifter som tidigare legat på socknen. Bland annat fick kommunerna ansvaret för folkskolan och församlingarna för den allmänna barnavården. Den byggnad som nu är till salu är den forna sockenstugan i Torsåker. Den var färdigbyggd i maj 1786 och fick ett mycket fint läge några hundra meter från kyrkan. Förutom till sockenstämmor, användes byggnaden också för att inhysa fattiga som hade svårt att finna sig en sovplats.

Byggnaden och dess disposition

Sockenstugan är disponerad som en parstuga vilket är en byggnadstyp som varit vanligt förekommande sedan 1500-talet och då främst på lite större gårdar. En parstuga består av två stora rum med förstuga och kammare däremellan. Det ena rummet disponerades vanligtvis som bostadskök och det andra som sal. Salen nyttjades framförallt vid festliga tillfällen. Parstugan var en vidareutveckling av enkelstuga som hade ett stort rum, köket, samt förstuga och kammare. Många parstugor var förhållandevis låga och hade oinredd vind eller två små gavelkammare en trappa upp. Dessa vindsrum användes i vissa fall bara sommartid och saknade eldstad. Andra var varmbonade och nyttjades året om. Sockenstugan i Torsåker disponerades med en samlingssal, ett kök och en kammare. Sannolikt inreddes vindsvåningen först på 1800-talet då delar av byggnaden började hyras ut och det fanns behov av ytterligare bostadsrum. Om hela våningsplanet inreddes med en gång eller om det skett i omgångar är inte fastställt. I slutet av 1700-talet var standarden betydligt lägre än idag. Vatten och avlopp fanns inte indraget, det fiick bäras in och ut. I köket stod en öppen spis som ofta kombinerades med en bakugn till en stor spismur. Kakelugnar fanns bara i de förnämsta husen. Fönstren hade enkla bågar som under 1800-talet kompletterades med lösa innanfönster för att hålla kylan borta.

Arkitektur

Arkitekturen i Sverige utvecklades under 1700-talet och under dess andra hälft följdes rokokon av en nyklassicistisk stil som var resultatet av ett nyvaket intresse för antikens arkitektur. Det var dock främst påkostade byggnader som utformades efter dessa ideal. På landsbygden uppfördes många enklare hus som i många fall saknade panel och inte ens var rödfärgade. Skillnaden mellan samhällsklassernas byggnader var med andra ord stor. Typiskt för tiden var dock det brutna taket som ersatte de raka sadeltak som tidigare dominerat. Fönstren förändrades också. Från att ha varit smårutiga, blev lite större glas tillgängliga vilket ledde till den klassiska fönstertypen med tre glas i varje båge. Sockenstugan i Torsåker har en ålderdomlig och tidstypisk utformning och har klarat sig undan större förändringar. Fasaden är klädd med rödfärgad locklistpanel vars brädor är av varierande bredd och skulle kunna vara kilsågade. De ger ett livfullt och tidstypiskt intryck. I husets mitt finns en öppen veranda som sannolikt är av nyare datum, åtminstone inte äldre än 1900-tal. Fönstren är låga och spröjsade med tre glas i varje båge. Bågar, karmar och foder är målade i grön umbra, precis som vindskivor och knutbrädor. Taket är ett tidstypiskt brutet tak, även kallat mansardtak, som är täckt med tvåkupigt tegel. På båda långsidorna finns små vindskupor som släpper in ljus till övervåningen.

Kvalitéer

Mitt i det vackra sörmländska landskapet ligger Torsåkers kyrka och inte långt ifrån hittar vi den forna sockenstugan som uppfördes i slutet av 1700-talet. Det är en anrik byggnad med en välbevarad och tilltalande fasad som vittnar om byggnadens långa liv. Den rödfärgade fasaden har en ålderdomlig utformning, precis som det brutna taket med takkupor. Interiört finns mycket av det gamla bevarat och det som eventuellt försvunnit under årens lopp, har pietetsfullt återskapats. Här finns vackra trägolv, spegeldörrar med kammarlås och spröjsade fönster. I den övre hallen ligger ett mycket gammalt trägolv som verkligen ger byggnaden karaktär. Hela huset är dessutom mycket fin underhållet och renoverat med stor respekt för historien.