TJUGOTALSKLASSICISM

Avskalad, stram och geometrisk

Kritiken mot den sirliga jugendstilen, som från och med 1896 blivit den dominerande stilen bland byggmästare på kontinenten, växte sig allt starkare. De tongivande arkitekterna ville återgå till en mer saklig arkitektur, och man såg förebilder i Beaux-Arts-arkitekturens nyantika byggnader som präglat de större europeiska städerna vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I jämförelse med nyantiken blev dock denna nya våg av klassicism mer avskalad, stram och geometrisk.

Bland de största klassicistiska arkitekterna vid denna tid i Tyskland räknas Bruno Paul, Peter Behrens och Heinrich Tessenow. Den sistnämnde kom att få stor betydelse för den nya stilens spridning i Norden, där den dominerade stort under hela 1920-talet. I Sverige blev Gunnar Asplund en stor förgrundsgestalt för stilen, liksom Ivar Tengbom, Björn Hedvall och Gunnar Leche.

STORGÅRDSKVARTER

Fram till 1910-talet hade byggandet oftast skett hus för hus, men med nya tekniker, och framförallt tack vare intåget av större bostadsaktörer såsom Stockholms kooperativa bostadsförening med flera, fanns nu möjligheter att planlägga hela kvarter i ett sammanhang. Samtidigt blev den goda bostadens utformning en viktig fråga för hela samhället, och diskussionerna inom stadsplanering rasade. Resultatet blev storgårdskvarter med grönska, ljus och lekvänliga ytor.

20-tal_Liggande_image

LUNETTFÖNSTER & BADRUM 

På 1920-talet började även enklare lägenheter att utrustas med badrum. Därtill byggdes köken så pass funktionella att de, med endast mindre moderniseringar, uppfyller dagens behov. Köken placerades oftast mot gårdarna så att husmödrarna kunde hålla uppsikt över barnen medan kökssysslorna genomfördes.

Fasaderna putsades i mustiga kulörer såsom gult, rödbrunt eller grönt och fasaddetaljer målades i avvikande färg, till exempel vitt eller ljusgrått. Symmetri, enhetlighet och lugn var ledord, vilket bland annat uppnåddes genom en jämn fönstersättning. Fönstren – två bågar indelade i sex rutor av munblåst glas – ligger i liv med fasaden, men mindre burspråk är vanligt förekommande. Gaveln har ofta lunettfönster eller ett runt fönster. Från gatan leder portaler in till gården där trapphusen har sina entréer.

Tack vare det genomslag som tjugotalsklassicismen, även kallad Swedish grace, hade i Sverige, kom funktionalismens genombrott att dröja till 1930-talet. Stockholms Stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund, kan ses som stilens kulminering och på Stockholmsutställningen 1930 hade Asplund och övriga medverkande arkitekter redan övergått till funktionalismen.